25 nov Besök i Osby
En släkting till K har dött så det blev en resa till Osby och begravning idag. Det glesar ut när gamla människor dör. Syskon är borta. Vänner är borta. Kvar blir några av de allra närmaste som finns kvar. Barn. Kanske några syskonbarn och ytterligare några. Det blev ändå en fin stund i kyrkan och en trivsam samling efteråt med lite prat, några smörgåsar, kaffe och tårta.
K visade några fotografier, intresserad som hon är av släkt och släktforskning. Släktforskning är spännande. Det går att med hjälp av kyrkböcker, husförhörslängder och till exempel domar ta reda på ganska mycket om en släkting. Man kan få veta vart det lilla torp låg där en familj med sju barn bodde i mitten på 1800- talet. Man får veta att ett antal barn har dött i späd ålder. Man kan få veta att en kvinna begärt och fått skilsmässa och man undrar på vilka grunder. Man får en känsla av djup fattigdom hos människor som var fullkomligt utlämnade till sig själva om något hände. En och annan utvandrade till Amerika, någon till Köpenhamn. På 1700- talet blir det allt svårare att läsa prästens anteckningar. Det kan vara svårt att hitta en och annan person eftersom fel födelsedatum har antecknats i samband med att en person flyttat.
Sökandet efter rötter är fascinerande. Det fins en oerhört rik källa att ösa ur och vi har mycket goda förutsättningar att släktforska i detta land. Med fantasins hjälp bygger vi bilder och berättelser om de som en gång levat. Det är några år sedan, ett eller ett par sekel har passerat, men ändå känns de här människorna levande. Man undrar och funderar över deras öden och de blir närvarande i vår vardag på något underligt sätt. Länken bakåt blir en viktig del av också våra liv. Egentligen är det kanske inte så märkligt. Vi är nyfikna, vi vill veta om det som en gång hänt våra egna förfäder.
På 1900- talet är det enklare. I min hembygd har några studiecirklar kartlagt en by och sammanställt tre böcker. Där finns fotografier på hus och gårdar, på idrottshändelser och spex i SSU och där finns till och med röstlängder från 1908 års riksdagsval. Där står att läsa att min farmors farfar hade fyra röster och fabrikören i byn hade 40. Sådant är värt att berätta om för unga idag. På något sätt skapar vi oss bilder av historien och där det finns sådant som knyter an till ens egen historia blir händelser och människor tydligare på något sätt. Nu har inte alla förmånen att kunna släktforska, men om det är möjligt tror jag att det kan öka intresset för historia. Och kunskaper om historia kan, som vi vet, leda till att vi drar kloka slutsatser om hur vi ska handla framåt i tiden.
K visade några fotografier, intresserad som hon är av släkt och släktforskning. Släktforskning är spännande. Det går att med hjälp av kyrkböcker, husförhörslängder och till exempel domar ta reda på ganska mycket om en släkting. Man kan få veta vart det lilla torp låg där en familj med sju barn bodde i mitten på 1800- talet. Man får veta att ett antal barn har dött i späd ålder. Man kan få veta att en kvinna begärt och fått skilsmässa och man undrar på vilka grunder. Man får en känsla av djup fattigdom hos människor som var fullkomligt utlämnade till sig själva om något hände. En och annan utvandrade till Amerika, någon till Köpenhamn. På 1700- talet blir det allt svårare att läsa prästens anteckningar. Det kan vara svårt att hitta en och annan person eftersom fel födelsedatum har antecknats i samband med att en person flyttat.
Sökandet efter rötter är fascinerande. Det fins en oerhört rik källa att ösa ur och vi har mycket goda förutsättningar att släktforska i detta land. Med fantasins hjälp bygger vi bilder och berättelser om de som en gång levat. Det är några år sedan, ett eller ett par sekel har passerat, men ändå känns de här människorna levande. Man undrar och funderar över deras öden och de blir närvarande i vår vardag på något underligt sätt. Länken bakåt blir en viktig del av också våra liv. Egentligen är det kanske inte så märkligt. Vi är nyfikna, vi vill veta om det som en gång hänt våra egna förfäder.
På 1900- talet är det enklare. I min hembygd har några studiecirklar kartlagt en by och sammanställt tre böcker. Där finns fotografier på hus och gårdar, på idrottshändelser och spex i SSU och där finns till och med röstlängder från 1908 års riksdagsval. Där står att läsa att min farmors farfar hade fyra röster och fabrikören i byn hade 40. Sådant är värt att berätta om för unga idag. På något sätt skapar vi oss bilder av historien och där det finns sådant som knyter an till ens egen historia blir händelser och människor tydligare på något sätt. Nu har inte alla förmånen att kunna släktforska, men om det är möjligt tror jag att det kan öka intresset för historia. Och kunskaper om historia kan, som vi vet, leda till att vi drar kloka slutsatser om hur vi ska handla framåt i tiden.
Kommentarer
Postat av: Anders S
Läser din blogg med stort intresse nästan dagligen. Du är outstanding i detta gebit.
Trackback
