31 okt Stora regioner?

Vad ska man fundera på en fredageftermiddag om inte stora regioner? Jag har avnjutit förmiddagen på kommunledningskonferens arrangerad av Kommunförbundet i Skåne. En av frågorna som avhandlades var den om regionförstoringen. Hur ska vi se på den här i Skåne? Vad nytta kan vi ha av en större region som, förutom Skåne kan omfatta Kronoberg, Blekinge och kanske till och med Kalmar? Fördelar som brukar nämnas, för att nämna några, är bättre förutsättningar för tillväxt, större arbetsmarknad och bättre underlag för högspecialiserad sjukvård. Och det är väl bra. Det kan också vara så att Kronoberg och Blekinge kan dra nytta av tillväxten i Skåne och att tyngdpunkten i en sådan region förskjuts från Malmö mot nordost. Kristianstad blir ganska centralt belägen i en sådan region om man nu ska vara lite lokalpatriotisk.

Det finns alltså en rad fördelar, men det finns också några frågor som måste diskuteras och analyseras grundligt. Jag tänker främst på två frågor; demokratin och hur Sverige som nation kommer att utvecklas.

När det gäller demokratin så har vi sen länge tre parlamentariska nivåer i Sverige; kommunen, landstingen och riksdagen. Kommunen och landstingen är nivåer som ändå uppfattas som ganska nära medborgarna. I Skåne har det perspektivet förändrats sedan Region Skåne bildades. Nu omfattar landstinget/regionen 33 kommuner istället 13 för som det var tidigare. Men en ny storregion blir det ännu fler kommuner och den parlamentariska makten kommer ännu längre bort. Förhållandevis färre kommer att vara regionpolitiker. Vi kommer alltså att få två parlamentariska nivåer långt bort från direkt medborgarinflytande. Det tycker jag är ett problem.

När det gäller nationen Sveriges utveckling handlar det mycket om hur regionerna utvecklas. Min gissning är att de med tiden växer sig starka på statsmaktens bekostnad. Visst finns det praktiska skäl att sköta en del på regional nivå, det tycker jag att till exempel kollektivtrafiken är ett bra exempel på. Men regionpolitiker kommer inte att nöja sig med detta. Jag tycker man kan ana en utveckling där, vi i ett europeiskt perspektiv får förhållandevis små regioner, och en försvagad statsmakt. Jag är inte säker på att det är bra för Sverige som nation. Befolkningsmässigt tror jag att Sverige som enhet behövs. Jag tror att vi mycket väl kan hitta former för en praktisk hantering av regionala frågor utan en allt för långtgående politisk självständighet för nya regioner. Lite kluven i detta är jag eftersom jag gillar EU och i princip inte har något emot ett "Regionernas Europa". Jag talar alltså inte för nationalism, det tycker jag vår dystra 1900- talshistoria i Europa har vaccinerat emot.

Detta får avsluta fredagens mer seriösa inre överläggningar. Ikväll blir det "Rallybrudar" på bio.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0