25 aug Skolor

Jag börjar dagen med att läsa ledaren i K- bladet, med rubriken "Lägg ner fler skolor". Jaså, tänkte jag, de vill fortsätta att lägga ner små skolor, med den debatt som var i våras i tankarna. Men så var icke fallet. I vanlig stil fortsätter man i den nyliberala andan och vill lägga ner kommunala skolor, bara för att de är kommunala, så att det ska bli utrymme för fler friskolor. Man avslutar med ifrågasätta varför det ska finnas kommunala skolor överhuvudtaget.

När jag tog upp frågan om friskolorna i en interpellation till kommunstyrelsens ordförande i våras, medgav han utan omsvep att det blir dyrare med friskolor. Och så är det. Friskolesystemet gör all planering och framförhållning omöjlig. Det skapar ett resurskrävande underutnyttjande av dyra lokaler. Kommuner måste ha en ständig beredskap för att ta  emot elever från friskolor som av en eller annan anledning, konkurs till exempel, vill eller måste byta skola. Friskolor kan säga nej till elever med särskilda behov på grund av bristande resurser att ta emot, till exempel en rörelsehindrad elev.

Redan idag finns en överkapacitet med hundratals platser i gymnasieskolan om alla friskolor skulle dra igång de program de har tillstånd till. I barn- och utbildningsnämnden ska vi nu yttra oss över ytterligare sex ansökningar från företag som vill starta gymnasieprogram. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår nämnden att säga nej till samtliga i sitt yttrande till skolinspektionen. Klokt! Det finns ingen som helst aneldning att starta fler gymnasieprogram nu, när det redan råder en överetablering och när antalet elever i de åldrarna minskar kraftigt de närmaste åren.

Det blir dyrt med friskolor. Man kan undra varför K- bladets politiska redaktion så hårt driver frågan om att kommunen ska dra på sig ytterligare onödiga kostnader. Så brukar det inte låta annars. Men där den ideologiska niten drivs in absurdum, försvinner vettet uppenbarligen ut.

Jag tycker inte alls att vi ska något friskoleförbud, jag tycker bara att det vore rimligt med ett kommunalt inflytande i frågan. De yttranden som kommuner ska lämna över ansökningar från skolföretag har i praktiken visat sig inte betyda någonting. Det vore också rimligt, eftersom det är kommunala skattepengar som finansierar driften av friskolorna, att det fanns en kommunal representation i friskolornas styrelser.

Ett särskilt observandum bör media uppmärksamma. Offentlighetsprincipen gäller inte hos privata företag, även om de till 100 procent finansieras av skattemedel. Journalister kan inte som hos kommunen, begära ut postlistor, komma och granska räkenskaper eller kräva att få ut andra handlingar om företaget.  Kommunen är som en öppen bok, och ska så vara, eftersom den är medborgarnas.  Ett långtgående privatiserande av offentlig, skattefinansierad, verksamhet  undergräver möjligheten till medborgarnas rättmätiga möjligheter till demokratisk insyn och kontroll.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0