25 juli 28

28.


"Jag tror faktiskt inte att den där kommunistarkitekten fattade någonting. Jag har hetsat honom ordentligt några gånger och han har mest sett ut som en ledsen hund", tycker jag. "Det är en så´n där konflikträdd jävla rödvinskommunist som blir skraj bara man spänner ögonen i honom. Nä, han har inte fattat något, det är jag rätt säker på. Han är för naiv för det. Så där hade du nog tur."

"Jo, då är väl du lugn nu också, hoppas jag. Och vad menar du med att jag hade tur. Ska jag uppfatta det som ett hot, eller?"

"Du får uppfatta det hur du vill. Men du vet hur förbannat viktigt det är med ordning. Hur lätt saker och ting kan spåra ur om någon klickar när det inte får klicka. Se bara på våra gossar på gatan. Dom vore totalt hjälplösa om inte de hade någon som såg till att det fanns en ordning att rätta sig efter."

"Nu känner jag mig inte som någon av "gossarna på gatan", som du säger. Det vet du väl för helvete, att du kan lita på mig! Gör mig inte förbannad nu!"

"Du behöver inte bli så skitstressad jämt, de är ju det som du alltid riskerar att stupa på. Lugna dig nu! Vi har något stort på gång, det vet du. Jag litar på att du finns där när du behövs. Jag har lyckats skaffa mig, eller oss, ett stort förtroende hos italienarna. Det kan vi ha stor nytta av. Jobba på nu och var bara iskall, så ordnar det sig ska du se. Det finns andra i ledningen här som vi nog kan behöva köra lite hårt med så småningom."

"Ja, ja. Då lugnar jag mig tills du hör av dig igen. Du vet att jag ser fram emot det här."


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0