15 juni Måndagsfunderingar
Idag har förslaget till ny skollag presenterats. Jag har ännu inte hunnit ta del av hela förslaget, men några delar av det har refererats i Aftonbladet idag. En fråga som lyfts och som nu ska skrivas in i den nya lagen är obligatoriet att delta i sex- och samlevnadsundervisning. Det är nu redan obligatoriskt eftersom det råder skolplikt. Jag frågade två rektorer på Fröknegårdsskolan och Slättängsskolan, där det går många ungdomar med invandrarbakgrund. Där upplever man inga problem med att till exempel unga kvinnor vill befrias från undervisningen i sex och samlevnad. Att lyfta en sådan här fråga och göra den till något slags huvudproblem är nog att leda tankarna fel. Det ger oss bilden av att unga kvinnor med invandrarbakgrund som regel utestängs från den här undervisningen av sina konservativa föräldrar som förmodligen antas vara muslimer. Därmed späs fördomar på.
Detta är inte säga att det inte finns problem med till exempel förtryck av unga kvinnor. Det är väl omvittnat att det finns förtryck till följd av så kallad heder, som drabbar unga kvinnor som är från länder där hederskulturen är stark. Det är oacceptabelt. Jämställdheten mellan könen gäller alla som bor in Sverige, oavsett religiös tillhörighet.
När det gäller undervisningen i skolan, och deltagandet i den, går det att lösa med bra och tydliga lärare och en tydlig ledning. Med en god dialog skapas ömsesidig respekt och förståelse vilket gör att det inte behöver bli problem med deltagande vare sig sex- och samlevnadsundervisning eller att gå till kyrkan vid skolavslutningen.
Valanalysen efter valet fortsätter i veckans nummer av Aktuellt i Politiken. Kontrasterna i riket belyses särskilt. Framgångar överlag i norrlandslänen och stora tapp i storstadsregionerna. Vårt parti står inför bekymmer där vi kan se ett land som är delat, med väldigt stora skillnader i människors livsvillkor. Vi måste hitta en berättelse som når fram till de flesta. Basen i den måste handla om solidaritat och rättvisa. Även om vi lever under olika villkor är vi nog i grund och botten, de allra flesta av oss, anhängare av en generell, solidariskt finansierad och rättvist fördelad välfärd.
Med det sagt måste vi också bli mycket tydligare med vad denna generella välfärdspolitik syftar till, nämligen människors individuella frihet. Det som livet är till för - att få växa som människa och kunna göra sina livsval. Det finns bara ett förbehåll för att nå det individuella målet - det får inte ske på bekostnad av andra.
Har ikväll ätit säsongens första jordgubbar. Det har inte blivit av förrän nu och de var mycket goda.
