12 mars Tungt i morse

Ibland är det inte bra att börja dagen med Kristianstadsbladets ledarsida. Som väntat anses det att det är LO:s fel att förhandlingarna om ett nytt huvudavtal avslutats. Det var Svenskt näringsliv som gjorde det därför att LO inte går med på att ändra turordningsregler eller förhandla bort rätten till att vidta sympatiåtgärder. Duveborn, för det är väl han, menar, likt anna  höger, att det behövs mer flexibilitet på arbetsmarknaden. "Flexibilitet" betyder i det här sammanghanget att arbetsgivarna ska få det enklare att göra sig av med de man vill. Den nuvarande ordningen bygger annars på förhandlingar, vilket varit en mycket framgångsrik modell för Sverige som ett modernt industriland.

"Arbetsgivarna måste vara förvissade om att arbetstagarna inte plötsligt kommenderas ut i strejk..", skriver han apropå möjligheten att vidta sympatiåtgärder, väl medveten om att Sverige tillhör ett av de minst strejkdrabbade länderna bland demokratier. Och så är det därför att facket tar ansvar genom förhandlingar och avtal. Det vill nu Svenskt Näringsliv ha slut på och tycks föredra lagstiftning istället för avtal. Ytterligare ett sätt att försvaga kollektivavtal och fackföreningar. Det de inte tycks begripa är att förhållandena på arbetsmarknaden kan bli långt mer oroliga än när vi har fackföreningar som är med och tar ansvar.

Duveborn har i dagens signerade understreckare även nedsättande tillmälen mot Marie Granlund, vår skolpolitiska talesperson, att förmedla. Han kallar Marie Granlund för vulgär därför att hon har fräckheten att informera om att gigantiska skattesänkningar kan påverka skolans kvalitet. Finns det någon utom Duveborn som inte förstår att det finns ett samband mellan skatter och generell välfärd?

I dagens gästkrönika skriver, på samma sida, Nils- Eric Sandberg om "Vänstern och skygglapparna" om den från vänster, enligt honom, enögda kritiken mot Isarel som han menar i det närmaste uttrycker antisemitism. När jag läser det här känner jag mig snarare sorgsen än förbannad. Staten Isarel har i våldsamt övergrepp dödat mer än 1000 människor, varav mer än 300 barn, som bland annat tagit sin tilflykt till FN:drivna skolor. Det har skett därför att Hamas skickat iväg granater mot till Gaza närbelägna städer, i sig ingen rimlig metod. Det har i sin tur skett därför att Israel spärrat gränsen totalt till Gaza därför att majoriteten av palestinier i Gaza röstat på Hamas. Staten Isarel har i praktisk handling visat att man inte accepterar en palestinsk stat på Västbanken och Gaza genom att tilåta en massiv utbyggnad av bosättningar på Västbanken. På det här sättet trappas våldet upp, rädslan hos båda folken tilltar och extremismen breder ut sig. Detta har inget med judar att göra, det har med staten Israels politik att göra. Mellansöstern behöver fred och försoning. Jag önskar att det funnes en person som Nelson Mandela som med resning, trygghet och styrka lyckades föra Sydafrika från diktatur till demokrati.

Därefter blev det som vanligt morgonsim med Korpen så jag kunde simma av mig både ilska och sorg.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0