anderstell

Jag har ägnat en stund denna vackra söndag åt SKL:s cirkulär 09:28, om nya bestämmelser i samband med införandet av barnomsorgspeng och allmän förskola även för treåringar. Det är bra att treåringar får rätt till allmän förskola med tre timmar om dagen precis som deras fyraåriga kamrater. Däremot kan man fundera lite på detta med barnomsorgspeng.

Generellt stärker det enskilda förskolor i förhållande till kommunala. Enskilda har inge skyldighet att ta emot barn med särskilda behov (så har det varit förut också), kommunen får en särskild skyldighet att informera om enskilda förskolor och möjligheten att starta sådana, en enskild förskola kan välja att sätta en lägre taxa, men ska ändå få samma barnomsorgspeng. Lägre taxa kan man till exempel sätta, men det behöver inte vara på grund av det, om det i ett kooperativ finns åtagande för föräldrar. Samma borde gälla för kommunala förskolor. Om man kommer överens med föräldrar om att de tar på sig en del uppgifter kunde det ju också rendera en lägre taxa.

Familjedaghem ersätts med begreppet "enskild pedagogisk omsorg". Man ska kunna få barnsomsorgspeng för att ta hand om sina egna barn, om man också har en form av flerfamiljssysten med andra familjer. Det här är inget bra förslag. Skattemedel ska bara användas till verksamheter som bedrivs i öppna former med goda möjligheter till insyn. Eftersom det finns en läroplan för förskolan, där förskolan ges ett pedagogiskt uppdrag, ska det också finnas utbildad personal för den verksamheten.

I DN har nu publicerats en lista över de 100 mest betydelsefulla svenskarna genom historien. Det ska naturligtvis ses som ett inlägg i en debatt, dock vet jag inte riktigt vad en sådan debatt syftar till. Som nummer ett rankas i alla händelser Gustav Vasa. På platserna närmast därefter placeras Astrid Lindgren som tvåa, Axel Oxenstierna som trea, Alfred Nobel som fyra och Olof Palme som femma.

Hela listan finns på: http://www.dn.se/blogg/historiens100viktigastesvenskar?kategori=Vetenskap

Min undran är om det här är ett tidens tecken för att förstärka den svenska självbilden, genom att lyfta fram hundra mycket kompetenta personer. Den här listan kommer nu också ut i bokform så det kan ju vara intressant att läsa hur författarna motiverat sitt arbete med att göra en sådan här lista. Självklart ska vi här i detta land ha goda kunskaper om vad driftiga och intelligenta personer lämnat för bestående avtryck i vårt lands historia. Det som är viktigt att komma ihåg, kan jag tycka, är att deras kompetens och skicklighet är etn frukt av förmågan se bortom gränser, att inspireras av vad andra åstadkommit i andra delar av världen.

Evert Taube finns naturligtvis med på listan, men utan hans förmåga att integrera argentinska eller sydeuropeiska toner i sin musik hade det kanske inte blivit lika spännade. Men bra är det, och svenskt är det och glädje och stolthet över det kan jag känna, till exempel en ljum sommarkväll med lite allsång. Och sådant är det väl snart dags för.

Jag tänker mig nu att sätta ihop en egen lista, nämligen på de 10 bästa Taubevisorna. Läsare av denna blogg ombedes härmed att inkomma med förslag, vilka kommer att beaktas av juryn, det vill säga undertecknad. Det bästa förslaget kommer att få ett pris.