30 nov Inför en ny vecka
Idag firar jag inte Karl XII:es dödsdag. Det finns de som gör det av någon slags nationalistiska skäl. Han lär ha trivts bra i Turkiet annars, den store krigarkungen.
Några veckor till jul ännu, med lite av ledighet och vila. Den kommande veckan har en del intressant att bjuda:
- BUN- sammanträde på tisdag. Budget för skolbarnsomsorgen och den framtida gymnasieorganisationen är två viktiga frågor som ska avhandlas. Majoriteten vill spara på skolbarnsomsorgen och det tycker vi i S- gruppen inte är någon bra idé. Gymnasiefrågan är mycket viktig. Antalet studerande i gymnasieskolan komer att minska med 25 % de närmaste fem åren och det får konsekvenser. Samtidigt gör friksoleetableringarna det svårt att planera.
- Facklig- politisk aftonskola på onsdag. Spännande, denna gång med klimat och miljötema. En av våra allra viktigaste politiska frågor.
- Fullmäktigegrupp på torsdagkväll. Åter en dagordning med ett stort antal ärenden.
Det har blivit debatt om Mona Sahlins yttrande om att staten borde vara beredd, att under en övergångstid, gå in som ägare av Volvo och SAAB om de nuvarande ägarna kastar in handduken. Reaktionen från statsministern är reflexmässigt negativ. Han borde tänka efter en gång till. Staten kan behövas i kärva tider, till och med som ägare av bilfabriker om man bedömer att det finns mycket stora värden (kompetens, tillgångar) som står på spel och det går att göra framtidssatsningar på miljöteknologi.
Några veckor till jul ännu, med lite av ledighet och vila. Den kommande veckan har en del intressant att bjuda:
- BUN- sammanträde på tisdag. Budget för skolbarnsomsorgen och den framtida gymnasieorganisationen är två viktiga frågor som ska avhandlas. Majoriteten vill spara på skolbarnsomsorgen och det tycker vi i S- gruppen inte är någon bra idé. Gymnasiefrågan är mycket viktig. Antalet studerande i gymnasieskolan komer att minska med 25 % de närmaste fem åren och det får konsekvenser. Samtidigt gör friksoleetableringarna det svårt att planera.
- Facklig- politisk aftonskola på onsdag. Spännande, denna gång med klimat och miljötema. En av våra allra viktigaste politiska frågor.
- Fullmäktigegrupp på torsdagkväll. Åter en dagordning med ett stort antal ärenden.
Det har blivit debatt om Mona Sahlins yttrande om att staten borde vara beredd, att under en övergångstid, gå in som ägare av Volvo och SAAB om de nuvarande ägarna kastar in handduken. Reaktionen från statsministern är reflexmässigt negativ. Han borde tänka efter en gång till. Staten kan behövas i kärva tider, till och med som ägare av bilfabriker om man bedömer att det finns mycket stora värden (kompetens, tillgångar) som står på spel och det går att göra framtidssatsningar på miljöteknologi.
29 nov Kort stycke en lördagkväll
Vad finns att fundera på en lördagkväll?
Ett tack kanske kan vara lämpligt.
Stort tack för de kommentarer som jag får på min blogg! De är inte många men nog så värdefulla. Till gårdagens kommentar från Sven H Person vill jag gärna säga att mycket av det jag kommenterar möjligen intresserar kristianstadsbor mest. Den J Duveborn jag ofta refererar till är politisk redaktör på Kristianstadsbladet. Som socialdemokrat tycker jag att det är viktigt att lyssna även på andra röster i den politiska debatten. De må vara liberala eller ha andra ideologiska förtecken. Kristianstadsbladet är liberal och skulle som sådan kunna vara intressant. Nu är den inte det. Skälet till det är att den politiske redaktören har en anti- socialdemokratisk inställning till den grad att allt han skriver är förutsägbart. Jag brukar framhålla liberalen Per T Ohlsson, som skriver i Sydsvenskan. Han har en diskuterande och reflekterande stil som gör att hans krönikor ofta är tänkvärda och läsvärda.
28 nov Älskade Public service!
Ikväll börjar årets upplaga av "På spåret". Ett program för alla, även 50+20, naturligtvis.
Jag säger bara "Älskade Public service" och tänker på:
På Spåret
Aktuellt
Mitt i naturen
Korrespondenterna
Packat och klart
Sportnytt
Agenda
Carin 21.30
Livet i Fagervik
Dobidoo
Himlen kan vänta
Toppform
Landet runt
Uppdrag granskning
Babel
Bolibompa
Robins
Antikrundan
Vetenskapsmagasinet
Beckman, Ohlson & Can
Höök
Svensson, Svensson
K Special
Dokument utifrån
Go`kväll
för att nämna några.
Public service står för hög kvalitet och ett allsidigt utbud. Där ryms allt från fördjupande samhällsprogram till bred underhållning. Vi betalar med TV-avgiften till ett oberoende bolag. Staten kan inte lägga sig i och snöda ekonomiska intressen göre sig icke besvär. En bättre konstruktion än detta är svårt att finna för att stärka TV:s oberoende ställning. Vill vi ha en oberoende television måste vi också ge den ekonomiska muskler. TV- avgiften måste betalas av alla som tittar på TV. Public service måste i gengäld vara så bra att det stora flertalet vill betala TV- avgiften.
Från mig kommer därför denna fredag ett fyrfaldigt, kungligt, leve för Public service.
Det leve: Hurra, hurra, hurra hurra!
Jag säger bara "Älskade Public service" och tänker på:
På Spåret
Aktuellt
Mitt i naturen
Korrespondenterna
Packat och klart
Sportnytt
Agenda
Carin 21.30
Livet i Fagervik
Dobidoo
Himlen kan vänta
Toppform
Landet runt
Uppdrag granskning
Babel
Bolibompa
Robins
Antikrundan
Vetenskapsmagasinet
Beckman, Ohlson & Can
Höök
Svensson, Svensson
K Special
Dokument utifrån
Go`kväll
för att nämna några.
Public service står för hög kvalitet och ett allsidigt utbud. Där ryms allt från fördjupande samhällsprogram till bred underhållning. Vi betalar med TV-avgiften till ett oberoende bolag. Staten kan inte lägga sig i och snöda ekonomiska intressen göre sig icke besvär. En bättre konstruktion än detta är svårt att finna för att stärka TV:s oberoende ställning. Vill vi ha en oberoende television måste vi också ge den ekonomiska muskler. TV- avgiften måste betalas av alla som tittar på TV. Public service måste i gengäld vara så bra att det stora flertalet vill betala TV- avgiften.
Från mig kommer därför denna fredag ett fyrfaldigt, kungligt, leve för Public service.
Det leve: Hurra, hurra, hurra hurra!
27 nov Platt skatt och skitiga sjukhus
Det blir skitigt på sjukhusen när landstingen handlar upp städning till lägstbjudande. Det är bra att det blir debatt om det! Det är naturligtvis fullständigt oacceptabelt att städningen inte sköts i en tid när antibiotikaresistenta sjukdomar sprids på sjukhusen. Jag skäms som medborgare i nationen Sverige över detta. Då och då visas reportage från länder med sämre välfärd än Sverige eller ingen offentlig välfärd alls. Man förfasar sig över slitna lokaler där sjukvård ska bedrivas och att en god sjukvård köps för pengar av den som har råd. Jag undrar - är vi på väg dit? När kommer TV- teamen från andra länder hit och visar bilder på skitiga sjukhussalar och ostädade toaletter? Fy fan, säger jag!
Och i dagens tidning slår J Duveborn som vanligt ett slag för den platta skatten. Den här gången som recept mot socialbidragsberoende. Någon går det kanske att lura, men införandet av en platt skatt innebär att progressiviteten tas bort, det vill säga höginkomsttagare får lägre skatt. Vad det har med beroendet av socialbidrag att göra är en gåta som J Duveborn med sin skruvade logik möjligen kan få till. För andra med den vanliga logiken som instrument är det förmodligen helt andra åtgärder som ska till för att ge stöd till dem som av olika skäl hamnat i bekymmer. Stödet kan säkert göras bättre än nu, det är en sak, men att inbilla sig att platt skatt är en del i det åtgärdspaketet är väl långsökt. Det är nog hästskitsteorin som spökar här också.
Nu har vi alltså skitiga sjukhus och de som ropar på platt skatt. Vad göra? Den platta skattens väg leder raka vägen mot upphörandet av välfärdssamhället. Ska vi ha rena sjukhus vill det nog till ett annat synsätt. Det handlar om solidaritet och att bidra efter förmåga och ta emot efter behov. Det kanske helt enkelt är så att andelen offentlig konsumtion behöver höjas något på bekostnad av den privata. Det vill säga lite högre skatt. Vi verkar ju i allmänhet inte lida brist på prylar. Jag hörde igår att elektronikhandeln räknar med att sälja flera hundratusen smådatorer (minns inte exakt hur många hundratusen det handlade om), som blivit mycket populära, om året.
Men det viktigaste av allt: Välfärd för alla ger oss ett bättre, mer effektivt, mer demokratiskt och mer rättvist Sverige. Det begriper inte plattskattens förespråkare J Duveborn.
Och i dagens tidning slår J Duveborn som vanligt ett slag för den platta skatten. Den här gången som recept mot socialbidragsberoende. Någon går det kanske att lura, men införandet av en platt skatt innebär att progressiviteten tas bort, det vill säga höginkomsttagare får lägre skatt. Vad det har med beroendet av socialbidrag att göra är en gåta som J Duveborn med sin skruvade logik möjligen kan få till. För andra med den vanliga logiken som instrument är det förmodligen helt andra åtgärder som ska till för att ge stöd till dem som av olika skäl hamnat i bekymmer. Stödet kan säkert göras bättre än nu, det är en sak, men att inbilla sig att platt skatt är en del i det åtgärdspaketet är väl långsökt. Det är nog hästskitsteorin som spökar här också.
Nu har vi alltså skitiga sjukhus och de som ropar på platt skatt. Vad göra? Den platta skattens väg leder raka vägen mot upphörandet av välfärdssamhället. Ska vi ha rena sjukhus vill det nog till ett annat synsätt. Det handlar om solidaritet och att bidra efter förmåga och ta emot efter behov. Det kanske helt enkelt är så att andelen offentlig konsumtion behöver höjas något på bekostnad av den privata. Det vill säga lite högre skatt. Vi verkar ju i allmänhet inte lida brist på prylar. Jag hörde igår att elektronikhandeln räknar med att sälja flera hundratusen smådatorer (minns inte exakt hur många hundratusen det handlade om), som blivit mycket populära, om året.
Men det viktigaste av allt: Välfärd för alla ger oss ett bättre, mer effektivt, mer demokratiskt och mer rättvist Sverige. Det begriper inte plattskattens förespråkare J Duveborn.
26 nov Elevfack
På barn- och utbildningsförvaltningen sitter en elevrådstjänsteman anställd av SECO (Sveriges Elevråds CentralOrganisation), men med ekonomiskt stöd av kommunen. Det är ett projekt som pågår. Anna- Maria, som arbetar med det uppdraget nu, har alldeles nyligen själv slutat gymnasiet med ett elevrådsengagemang bakom sig. Hennes uppgift är att stödja elevråden på grundskolans högre årskurser och gymnasieskolorna.
SECO:s ambition är att bedriva ett seriöst elevfackligt arbete. Man vill i princip jämställas med andra fackliga organisationer som verkar i skolans värld. Elevråd har ju funnits sedan länge och verkat på olika sätt och i olika former. Nöjesaktiviteter är ofta något som ett elevråd kan vara delaktigt i eller ansvara för. Anna- Maria har nu sammanställt ett målsättningsdokument där hon både beskriver hur det fungerar idag och ger förslag till åtgärder. I åtgärderna ligger förslag på hur hon kan arbeta som elevrådstjänsteman för att stärka elevråden. Hon beskriver under vilka villkor elevråden arbetar och om de uppfattas bli tagna på allvar av skolledningen på en skola.
Jag tycker detta är ett mycket bra projekt. SECO söker vägar för att stärka elevinflytandet och man gör det med utgångspunkt från en facklig syn på inflytande. Eftersom ungdomarnas tid på en skola är ganska kort råder en ständig förnyelse i elevråden. Stödet som en elevrådstjänsteman ger behövs verkligen för att ge stadga åt verksamheten.
I fölrra veckan lanserade Centerpartiet ett förslag om att elever ska betygsätta lärare och påverka deras lönesättning. Ett rätt populistiskt förslag, kan jag tycka. Däremot tror jag, ju mer jag funderar på det, att det finns skäl att permanenta verksamheten med en elevrådstjänsteman. Det skulle långsiktigt kunna innebära att den elevfackliga verksamheten stärks och får en struktur och ett innehåll som gör att det kommer att ses som en ordinär facklig verksamhet. För visst är det så att de studerande behöver sitt eget "fack", precis som alla andra. Med en sådan utveckling ska elevfacket naturligtvis också kunna ge synpunkter på undervisning, föra fram seriösa och väl underbyggda synpunkter på en skolas, skolledning och lärares sätt att fungera. Tror jag ska lägga till ett förslag om elevrådstjänstemän i kommunerna i det vi i S- gruppen i BUN tänker skicka till skolrådslaget. Hoppas med mina BUN- kamrater tycker det är en bra idé.
25 nov Besök i Osby
En släkting till K har dött så det blev en resa till Osby och begravning idag. Det glesar ut när gamla människor dör. Syskon är borta. Vänner är borta. Kvar blir några av de allra närmaste som finns kvar. Barn. Kanske några syskonbarn och ytterligare några. Det blev ändå en fin stund i kyrkan och en trivsam samling efteråt med lite prat, några smörgåsar, kaffe och tårta.
K visade några fotografier, intresserad som hon är av släkt och släktforskning. Släktforskning är spännande. Det går att med hjälp av kyrkböcker, husförhörslängder och till exempel domar ta reda på ganska mycket om en släkting. Man kan få veta vart det lilla torp låg där en familj med sju barn bodde i mitten på 1800- talet. Man får veta att ett antal barn har dött i späd ålder. Man kan få veta att en kvinna begärt och fått skilsmässa och man undrar på vilka grunder. Man får en känsla av djup fattigdom hos människor som var fullkomligt utlämnade till sig själva om något hände. En och annan utvandrade till Amerika, någon till Köpenhamn. På 1700- talet blir det allt svårare att läsa prästens anteckningar. Det kan vara svårt att hitta en och annan person eftersom fel födelsedatum har antecknats i samband med att en person flyttat.
Sökandet efter rötter är fascinerande. Det fins en oerhört rik källa att ösa ur och vi har mycket goda förutsättningar att släktforska i detta land. Med fantasins hjälp bygger vi bilder och berättelser om de som en gång levat. Det är några år sedan, ett eller ett par sekel har passerat, men ändå känns de här människorna levande. Man undrar och funderar över deras öden och de blir närvarande i vår vardag på något underligt sätt. Länken bakåt blir en viktig del av också våra liv. Egentligen är det kanske inte så märkligt. Vi är nyfikna, vi vill veta om det som en gång hänt våra egna förfäder.
På 1900- talet är det enklare. I min hembygd har några studiecirklar kartlagt en by och sammanställt tre böcker. Där finns fotografier på hus och gårdar, på idrottshändelser och spex i SSU och där finns till och med röstlängder från 1908 års riksdagsval. Där står att läsa att min farmors farfar hade fyra röster och fabrikören i byn hade 40. Sådant är värt att berätta om för unga idag. På något sätt skapar vi oss bilder av historien och där det finns sådant som knyter an till ens egen historia blir händelser och människor tydligare på något sätt. Nu har inte alla förmånen att kunna släktforska, men om det är möjligt tror jag att det kan öka intresset för historia. Och kunskaper om historia kan, som vi vet, leda till att vi drar kloka slutsatser om hur vi ska handla framåt i tiden.
K visade några fotografier, intresserad som hon är av släkt och släktforskning. Släktforskning är spännande. Det går att med hjälp av kyrkböcker, husförhörslängder och till exempel domar ta reda på ganska mycket om en släkting. Man kan få veta vart det lilla torp låg där en familj med sju barn bodde i mitten på 1800- talet. Man får veta att ett antal barn har dött i späd ålder. Man kan få veta att en kvinna begärt och fått skilsmässa och man undrar på vilka grunder. Man får en känsla av djup fattigdom hos människor som var fullkomligt utlämnade till sig själva om något hände. En och annan utvandrade till Amerika, någon till Köpenhamn. På 1700- talet blir det allt svårare att läsa prästens anteckningar. Det kan vara svårt att hitta en och annan person eftersom fel födelsedatum har antecknats i samband med att en person flyttat.
Sökandet efter rötter är fascinerande. Det fins en oerhört rik källa att ösa ur och vi har mycket goda förutsättningar att släktforska i detta land. Med fantasins hjälp bygger vi bilder och berättelser om de som en gång levat. Det är några år sedan, ett eller ett par sekel har passerat, men ändå känns de här människorna levande. Man undrar och funderar över deras öden och de blir närvarande i vår vardag på något underligt sätt. Länken bakåt blir en viktig del av också våra liv. Egentligen är det kanske inte så märkligt. Vi är nyfikna, vi vill veta om det som en gång hänt våra egna förfäder.
På 1900- talet är det enklare. I min hembygd har några studiecirklar kartlagt en by och sammanställt tre böcker. Där finns fotografier på hus och gårdar, på idrottshändelser och spex i SSU och där finns till och med röstlängder från 1908 års riksdagsval. Där står att läsa att min farmors farfar hade fyra röster och fabrikören i byn hade 40. Sådant är värt att berätta om för unga idag. På något sätt skapar vi oss bilder av historien och där det finns sådant som knyter an till ens egen historia blir händelser och människor tydligare på något sätt. Nu har inte alla förmånen att kunna släktforska, men om det är möjligt tror jag att det kan öka intresset för historia. Och kunskaper om historia kan, som vi vet, leda till att vi drar kloka slutsatser om hur vi ska handla framåt i tiden.
24 nov Att bo i Sverige
Moderaterna föreslår nu att invandrare till Sverige ska skriva på ett kontrakt på att man begripit vad det är för värderingar som gäller här. Socialdemokraterna uppges vara splittrade i frågan. Detta behöver nu inte vara så krångligt. Själv har jag vid samhällsinformation, som är obligatoriskt här i Kristianstad för alla som fått uppehållstillstånd för att introduktionsersättning ska betalas ut, varit mycket noga med att betona att man måste förstå det land man lever i. Man måste förstå de lagar, seder, normer och traditioner som finns här. Det går helt enkelt lättare att bli en del av det svenska samhället om man begriper det som händer runt omkring. Därför är det mycket viktigt att berätta om demokratin i Sverige, om jämställdhet mellan män och kvinnor, om barns rättigheter, att homsosexuella får leva öppet och fritt tillsammans och att det är tillåtet att häda Muhammed och gud och kungen och fosterlandet. Vi kan tycka att det är respektlöst att häda och på det viset faktiskt göra troende människor illa. Men lika fullt är det tillåtet och måste i yttrande- och tryckfrihetens namn vara det. Detta och mycket mer måste informeras om och diskuteras med de som vill bo i detta land och bli goda samhällsmedborgare som bidrar till det här landets utveckling och tillväxt.
Jag kan inte se att det behövs något särkilt kontrakt om det här. Däremot kanske vi ska betona de här frågorna på ett tydligare sätt. Jag har gjort det i den samhällsinformation som ges, men jag tror att ännu mer tyngd kan läggas på det. Min upplevelse är att det tas emot positivt, med en del undrande frågor, men med intresse. Man måste inte gilla allting, och vem gör egentligen det, men man måste förstå och försöka ta till sig de grundläggande normer och värderingar som den svenska demokratin bygger på. Utifrån det är det min övertygelse att det går att föra en mycket konstruktiv diskussion.
Vi kan vara stolta och glada över de traditioner som med åren blivit svenska. För min del delar jag gärna med mig av det jag tycker bäst om och trivs bäst med: Öppenheten, demokratin, naturen, midsommar, höstmörkret med tända ljus, vänner, 1:a maj, tredje söndagen i september vart fjärde år, Kåseberga med Ales stenar, välfärden och en promenad genom stan en lördagförmiddag med fika på museet.
Jag kan inte se att det behövs något särkilt kontrakt om det här. Däremot kanske vi ska betona de här frågorna på ett tydligare sätt. Jag har gjort det i den samhällsinformation som ges, men jag tror att ännu mer tyngd kan läggas på det. Min upplevelse är att det tas emot positivt, med en del undrande frågor, men med intresse. Man måste inte gilla allting, och vem gör egentligen det, men man måste förstå och försöka ta till sig de grundläggande normer och värderingar som den svenska demokratin bygger på. Utifrån det är det min övertygelse att det går att föra en mycket konstruktiv diskussion.
Vi kan vara stolta och glada över de traditioner som med åren blivit svenska. För min del delar jag gärna med mig av det jag tycker bäst om och trivs bäst med: Öppenheten, demokratin, naturen, midsommar, höstmörkret med tända ljus, vänner, 1:a maj, tredje söndagen i september vart fjärde år, Kåseberga med Ales stenar, välfärden och en promenad genom stan en lördagförmiddag med fika på museet.
23 nov Kallt
Vinterväder känns det som nu. Skönt med en promenad mitt på dagen innan paneldiskussion på museet om manlighet och nya roller. Jag var med i en panel av fem män från 17 år till cirka 70. Diskussion om gäng och gängkrav med utgångspunkt från filmen "Hata Göteborg". Mina egna gängminnen är inte särskilt omfattande mer än att jag i ungdomen tillhörde snarare än kamratkrets än ett gäng. Där fanns ingen tvingande gängdisciplin som man ofta hör om. Det var vanligt förr och är uppenbarligen lika vanligt nu. Stig Claesson beskriver till exempel gängkraven bra i sin självbiografiska bok "Svart asfalt, grönt gräs", som speglar villkoren för unga människor på 30- talets Söder i Stockholm. Det jävliga är gängens oerhört stränga normer på hur man ska vara och se ut. En, egentligen skenbar, trygghet i gänget kan kosta mycket för den person som inte orkar stå emot utan tvingas till anpassning. Nu är detta inte bara ett ungdomsfenomen. Vilkoren på en arbetsplats för att passa in kan vara väl så hårda. Det är tyvärr allt för ofta som vi människor ställer krav på varandra hur vi ska vara för att passa in. Öppenhet är enkelt att säga, men betydligt svårare att utöva i praktiken.
Idag prisar Per T Ohlsson, i Sydsvenskan, Keynes teori om hur man bryter en depression. Både Urban Bäckström och Stefan Fölster från Svenskt näringsliv efterfrågar Keyneiansk politik med massiva offentliga investeringar. Det känns märkligt att dessa båda herrar nu ropar på staten om hjälp med att lösa krisen. J Duveborn, K-bladet, gnisslar förmodligen tänder av ilska, som den hängivna marknadsliberal han är. Vi socialdemokrater måste ta till oss det och föra över den politiska- ideologiska debatten på vår vänstra planhalva. Kapitalismen klarar sig inte utan ett starkt samhälle. Det måste vi ständigt påminna om och dra slutsatser av. Nu vill naturligtvis vare sig Bäckström eller Fölster ha ett starkt samhälle, de vill endast ha samhället till någonting alls när det behöver skjuta till pengar till en ekonomisk modell som är oförmögen att klara sig på egen hand, men som i högtidstalen vill låtsas att den kan det.
22 nov Måste låta bli att bli förbannad en lördag....
....men det är inte lätt efter att ha läst J Duveborns trista rader i dagens K- blad. Förmodligen försöker han vara rolig i sina små kommentarer, men misslyckas å det grövsta. Jag tror inte han har någon humor. Han är en sådan person som kan försöka vara rolig över ett S- förslag om höjd skatt med 45 öre utan att reflektera över varför förslaget läggs. Han reagerar reflexmässigt på alla S- förslag med utgånsgpunkten att de är dåliga. Utöver det tycks han mena att Mona Sahlin inte får kalla till "jobbtoppmöte" eftersom hon inte är statsminister. Vad är problemet undrar jag. Om det är något som behövs just nu är det "jobbtoppmöten" - möten där åtgärder för att skapa nya arbeten är centrala. Om Duveborn har problem med att socialdemokraterna diskuterar jobbfrågan så har han uppenbarligen en brist i sin demokratisyn. Är bara det acceptabelt att diskutera som Duveborn bestämt former och vokabulär för? Jag trodde han var liberal.
Då har det varit betydligt trevligare i Hässleholm idag. Skolfrågor har diskuterats i god samverkan med socialdemokrater från Hässleholm, Perstorp, Osby, Östra Göinge och Kristianstad. Vi behöver samarbeta mer, kanske framför allt om gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Det finns gott om kompetens inom olika områden för att gymnasieungdomar ska kunna få en god utbildning i vårt geografiska område. Friskolorna finns som en realitet och vår uppgift är att visa att de kommunala skolorna står sig bra i konkurrensen. Det måste ställas krav på att vinster i en friskola ska återinvesteras i skolan, precis som i Danmark. Fortsättning på denna diskussion följer och vi ska försöka skriva ihop ett underlag som vi kan använda oss av gemensamt i valrörelsen. Jag tycker samverkan i Skåne Nordost är viktig. Det är här Kristianstad finns som kommun och det är härifrån vi måste verka tillsammans med våra grannar för att lyfta fram nordöstra Skåne som ett intressant och bra område att bosätta sig i.
Då har det varit betydligt trevligare i Hässleholm idag. Skolfrågor har diskuterats i god samverkan med socialdemokrater från Hässleholm, Perstorp, Osby, Östra Göinge och Kristianstad. Vi behöver samarbeta mer, kanske framför allt om gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Det finns gott om kompetens inom olika områden för att gymnasieungdomar ska kunna få en god utbildning i vårt geografiska område. Friskolorna finns som en realitet och vår uppgift är att visa att de kommunala skolorna står sig bra i konkurrensen. Det måste ställas krav på att vinster i en friskola ska återinvesteras i skolan, precis som i Danmark. Fortsättning på denna diskussion följer och vi ska försöka skriva ihop ett underlag som vi kan använda oss av gemensamt i valrörelsen. Jag tycker samverkan i Skåne Nordost är viktig. Det är här Kristianstad finns som kommun och det är härifrån vi måste verka tillsammans med våra grannar för att lyfta fram nordöstra Skåne som ett intressant och bra område att bosätta sig i.
21 nov Summering en fredagkväll....
... och i K-bladet tycker man som Skattebetalarnas förening att Region Skåne inte ska ägna sig åt kulturfrågor. Man har då till exempel glömt bort att kultur är hälsofrämjande, att kultur är bra för tillväxt, att varje kommun inte kan hålla en symfoniorkester och att Regionmuseet i Kristianstad ansvarar för kulturmiljöfrågor i hela Skåne. Men vem är förvånad?
... och en euro kostar idag 10,49. Vi blir relativt sett fattigare för varje dag i förhållande till euroländerna. När ska vi förstå att vi inte blir mindre självständiga med euron som valuta?
... och lärarfacken är bekymrade över den ekonomiska situationen i kommunen. Vem är inte det?
... och Luciavalen är igång. Själva röstar vi såklart på min systerson Linus flickvän.
... och visning för jobbet av Agda Holstutställningen på museet före lunch. Kultur är bra för själen.
... och fredagsfika med Kristina på Wahlquists conditori hanns med efter jobbet. Avkopplande.
... och jag konstaterar att helgen blir politisk. Lördag i Hässleholm om skolfrågor med socialdemokrater och söndag en paneldiskussion på museet om män och nya roller. Det finns någon som tycker jag borde vara ledig på helgerna.
... och på lördagkväl ska julölen provas. Även detta en kulturell höjdpunkt.
... och jag ser fram emot att "På spåret" börjar nästa fredag. Kvällsnöje för 50+?
... och en euro kostar idag 10,49. Vi blir relativt sett fattigare för varje dag i förhållande till euroländerna. När ska vi förstå att vi inte blir mindre självständiga med euron som valuta?
... och lärarfacken är bekymrade över den ekonomiska situationen i kommunen. Vem är inte det?
... och Luciavalen är igång. Själva röstar vi såklart på min systerson Linus flickvän.
... och visning för jobbet av Agda Holstutställningen på museet före lunch. Kultur är bra för själen.
... och fredagsfika med Kristina på Wahlquists conditori hanns med efter jobbet. Avkopplande.
... och jag konstaterar att helgen blir politisk. Lördag i Hässleholm om skolfrågor med socialdemokrater och söndag en paneldiskussion på museet om män och nya roller. Det finns någon som tycker jag borde vara ledig på helgerna.
... och på lördagkväl ska julölen provas. Även detta en kulturell höjdpunkt.
... och jag ser fram emot att "På spåret" börjar nästa fredag. Kvällsnöje för 50+?
20 nov Vems fel?
Ja så kan man ju ställa frågan när krisen slår till med all kraft och varslen bara ökar och kackerlackorna springer över golven i skitiga och nerslitna bostäder. För så kan det se ut i Rosengård. Om man ska tro Nils- Eric Sandberg, krönikör i K- bladet så beror krisen på att det är för höga löner och för höga arbetsgivaravgifter i Sverige. Nu är ju krisen global så den förklaringen duger inte mycket till. Någon åsikt om kackerlackorna vet jag inte om han har.
Sandbergs recept är alltså det vanliga marknadsliberala: Staten ska inte lägga sig i, lönerna ska hållas tillbaka och marknaden ska få sköta sig själv.
För mig som demokratisk socialist som tror på politisk handling för att förändra världen är Sandbergs modell värdelös. Jag vägrar acceptera en civilistation som lämnar människor i sticket. Jag tar för givet att vi ska ha ett samhälle på solidaritetens grund där vi tar ett gemensamt ansvar för varandra. Att vi ger den som behöver det en hjälpande hand i bistra tider.
Problemet som vi haft de sista 20 åren är inte för mycket politik utan för lite. Nu behöver vi mer än någonsin ett starkt samhälle. Nu när det är kris och människor riskerar att fara illa. Nu behöver landet hållas ihop. Nu behövs ett starkt samhälle som förmår att ingjuta hopp för framtiden. Och det alldeles oavsett vad Nils- Eric Sandberg har för åsikt i frågan.
Sandbergs recept är alltså det vanliga marknadsliberala: Staten ska inte lägga sig i, lönerna ska hållas tillbaka och marknaden ska få sköta sig själv.
För mig som demokratisk socialist som tror på politisk handling för att förändra världen är Sandbergs modell värdelös. Jag vägrar acceptera en civilistation som lämnar människor i sticket. Jag tar för givet att vi ska ha ett samhälle på solidaritetens grund där vi tar ett gemensamt ansvar för varandra. Att vi ger den som behöver det en hjälpande hand i bistra tider.
Problemet som vi haft de sista 20 åren är inte för mycket politik utan för lite. Nu behöver vi mer än någonsin ett starkt samhälle. Nu när det är kris och människor riskerar att fara illa. Nu behöver landet hållas ihop. Nu behövs ett starkt samhälle som förmår att ingjuta hopp för framtiden. Och det alldeles oavsett vad Nils- Eric Sandberg har för åsikt i frågan.
19 nov Hemma vid nio
Först heldag med jobbet om utvecklingsfrågor inom omsorgsförvaltningen. Positivt! Det finns mycket man kan önska och allt kan bli bättre, men det känns ändå efter en sådan här genomgång som om vi ändå har koll på läget. Det är nog rätt bra på många sätt. De äldre i särskilda boenden har en grundläggande trygghet. Vi pratar ofta om kvalitet, rätten att ge synpunkter och klaga, om viktiga hörnpelare som bemötande och inlevelseförmåga. Det kan bli bättre när det till exemåel gäller innehållet i vardagen. Hos oss genomförs en rätt så omfattande insats för att ge vardagen ett rikare innehåll i våra särskilda boenden för demenssjuka personer. En arbetsterapeut har som uppdrag att under två år stärka en kunskapsbaserad verksamhet i vardagen. Vi ska veta vad vi gör och varför. Erfarenheter sprids och förhållningssätt diskuteras. Ledarskapet är viktigt. Ledare måste vara närvarande som stöd och med handledning i vardagen. Jag tror att det nära ledarskapet kan bli ännu bättre.
Och sen kommunstyresle från fem till halv nio. Ofta sega tillställningar. En bra redovisning från Renhållningens VD Mikael Anefur. Han och Renhållningen har fått utstå en mycket hätsk hatkampanj under ledning av ortens tidning. Fullständigt ogrundad eftersom det är FTI (Förpacknings- och tidningsinxsamlingen) som beslutat att vi även ska sortera mjuk plast. Hatet mot Anefur tar sig fullständigt orimliga proportioner och K- bladet har byggt upp en sådan stämning sedan länge med sitt tjat om den tjänst han fått som VD. Duveborn borde läsa Amos Oz bok "Hur man botar en fanatiker" om han har förmåga att ta till sig innehållet i den.
Hemma igen till Aktuellt och ser hur äldre behandlats illa på ett äldreboende i Halmstad. Efter diskussionen tidigare idag på jobbet blir jag beklämd när jag ser detta. Det tycks inte ta slut med den sortens rapporter. Det är deprimerande och vämjeligt att höra om dessa övergrepp. Men det finns naturligtvis hopp. Uppmärksamheten får aldrig brista. Människor är goda. Samtal och stöd behövs. Ledarskapet ska vara nära. Politiken ska lägga sig i. Arbetsvillkoren ska vara goda. Lyssna!
Och sen kommunstyresle från fem till halv nio. Ofta sega tillställningar. En bra redovisning från Renhållningens VD Mikael Anefur. Han och Renhållningen har fått utstå en mycket hätsk hatkampanj under ledning av ortens tidning. Fullständigt ogrundad eftersom det är FTI (Förpacknings- och tidningsinxsamlingen) som beslutat att vi även ska sortera mjuk plast. Hatet mot Anefur tar sig fullständigt orimliga proportioner och K- bladet har byggt upp en sådan stämning sedan länge med sitt tjat om den tjänst han fått som VD. Duveborn borde läsa Amos Oz bok "Hur man botar en fanatiker" om han har förmåga att ta till sig innehållet i den.
Hemma igen till Aktuellt och ser hur äldre behandlats illa på ett äldreboende i Halmstad. Efter diskussionen tidigare idag på jobbet blir jag beklämd när jag ser detta. Det tycks inte ta slut med den sortens rapporter. Det är deprimerande och vämjeligt att höra om dessa övergrepp. Men det finns naturligtvis hopp. Uppmärksamheten får aldrig brista. Människor är goda. Samtal och stöd behövs. Ledarskapet ska vara nära. Politiken ska lägga sig i. Arbetsvillkoren ska vara goda. Lyssna!
18 nov Mot fanatism - För tolerans
Igår delade Teskedsordern ut stipendier till två personer som båda i sina gärningar verkat för ett mer tolerant samhälle. Stipenierna delades ut till Josef Fares, som bland annat gjort filmen Jalla, Jalla och Anita Dorazio som bland annat arbetat som svensklärare för invandrare och engagerat sig i flyktingfrågor.
Teskedsordern är, som jag nämnt tidigare, en stiftelse som bildats av tidningen Vi efter inspiration av Amos Oz, israel och verksam i den israeliska fredsrörelsen. Han har skrivit boken "Hur man botar en fanatiker", som nu i höst delats ut till alla gymnasieelever i årskurs två i hela landet.
Fanatism är något av det värsta jag kan tänka mig. Det spelar ingen roll om den har politiska eller religiösa förtecken. Det som kännetecknar en fanatiker är att han/hon tror sig besitta en absolut sanning. Historien har visat att de som har den uppfattningen är livsfarliga för mänskligheten. En tro, ett uppdrag av gud, som till exempel Bush mission i Irak, kan rättfärdiga vilka handlingar som helst. Fanatiker har i allmänhet ingen humor och ingen som helst kritisk distans till sin egen övertygelse.
Toleransens budskap är det motsatta: Fundera alltid över dina egna ståndpunkter. Lyssna på dem som har en annan uppfattning än din egen. Sök förståelse och dialog. Med en sådan ansats finns det fortfarande hopp för världen.
Teskedsordern är, som jag nämnt tidigare, en stiftelse som bildats av tidningen Vi efter inspiration av Amos Oz, israel och verksam i den israeliska fredsrörelsen. Han har skrivit boken "Hur man botar en fanatiker", som nu i höst delats ut till alla gymnasieelever i årskurs två i hela landet.
Fanatism är något av det värsta jag kan tänka mig. Det spelar ingen roll om den har politiska eller religiösa förtecken. Det som kännetecknar en fanatiker är att han/hon tror sig besitta en absolut sanning. Historien har visat att de som har den uppfattningen är livsfarliga för mänskligheten. En tro, ett uppdrag av gud, som till exempel Bush mission i Irak, kan rättfärdiga vilka handlingar som helst. Fanatiker har i allmänhet ingen humor och ingen som helst kritisk distans till sin egen övertygelse.
Toleransens budskap är det motsatta: Fundera alltid över dina egna ståndpunkter. Lyssna på dem som har en annan uppfattning än din egen. Sök förståelse och dialog. Med en sådan ansats finns det fortfarande hopp för världen.
17 nov Krisen och sen?
Idag konstaterar finansminister Borg att tillväxten blir sämre eller till och med negativ nästa år. Den borgerliga regeringen har otur och så har borgerliga regeringar före denna haft. Det denna regeringen nu måste ta till sig och förstå är att det finns ett ännu större behov av ett starkt samhälle i kristider. Det starka samhället behövs för att inte människor ska fara illa. Det behövs en A-kassa värd namnet, det behövs extra pengar till arbetsmarknadsstöd och utbildningar, det behövs extra mycket till tunga investeringar i infrastruktur. Börja till exemepel planera redan nu för snabbtåg genom Sverige. Det behövs en satsning på utbildning och forskning så att vi är beredda när konjukturen vänder så att vi då har välutbildade människor som är proffesionella hantverkare , forskare, tekniker och civilingenjörer, bara för att nämna några. Satsa på barn och ungdomar med fler förskollärare och lärare. Satsa särskilt på att överbryga de tuffa ungdomsåren genom stöd till föreningsliv, fritidsgårdar och fritidshem. Satsa på de stora bostadsområdena så att det skapas lugna och trygga miljöer där människor i alla åldrar kan mötas och leva tillsammans.
Det är allt detta vi behöver nu. Inte skattesänkningar för de som redan har det gott ställt. Privat konsumtion väger inte upp det vi kan åstadkomma med tunga samhälliga satsningar. Ta samhällsansvar nu Borg! Det är ett sammanhållet Sverige som står på spel. Ska vi i den värsta krisen på 100 år komma ut rätt på andra sidan krisen måste vi se till så att alla har det tryggt även i en svår tid och att vi håller i den generella välfärden. Risken finns annars att vi vaknar upp i ett samhälle som är något helt annorlunda än det vi är vana vid. Låt oss slippa det. Det blir inte bra.
Det är allt detta vi behöver nu. Inte skattesänkningar för de som redan har det gott ställt. Privat konsumtion väger inte upp det vi kan åstadkomma med tunga samhälliga satsningar. Ta samhällsansvar nu Borg! Det är ett sammanhållet Sverige som står på spel. Ska vi i den värsta krisen på 100 år komma ut rätt på andra sidan krisen måste vi se till så att alla har det tryggt även i en svår tid och att vi håller i den generella välfärden. Risken finns annars att vi vaknar upp i ett samhälle som är något helt annorlunda än det vi är vana vid. Låt oss slippa det. Det blir inte bra.
16 nov Söndag och skola (dock inte söndagsskola)
Efter två timmar innebandy känner jag mig rätt matt. Det är den vanliga sysslan mellan fem och sju på söndageftermiddagarna och efter det passet blir det inte så mycket mer gjort den dagen. Det kreativa tänkandet för att producera en blogg är inte heller på topp, men något ska det bli.
Jag tycker att den socialdemokratiska skolpolitiken är defensiv. Vi anpassar oss till Björklundretoriken och faller in i det sättet att resonera. Se till exempel på betygsdebatten. Vi tycker det är OK med betyg, men inte lägre än årskurs 6. Bekymret är väl att Björklund snott åt sig problemformuleringsinitiativet och att hans sätt att beskriva skolan fått ett väldigt stark genomslag. Många har bilden av skolan att den ger dåliga kunskaper, att eleverna kommer och går som de vill och att när de är i skolan sitter de mest med kepsen på och pratar i sina mobiltelefoner.
Det här ger en generellt felaktig bild av skolan. Skolan kan bli bättre, det är naturligtvis så, men det finns därför inga skäl att backa tillbaka till positioner som bygger på en helt annan syn på unga människor än vad den nuvarande läroplanen har. Den utgår från att unga människor vill lära och har förmågan att ta ansvar. Den vägen anträddes på allvar med 1994 års läroplan för grundskolan. Det vi ska göra, är min bestämda uppfattning, är att bygga vidare på det. Vi går från en lydnadskultur till en ansvarskultur. Det som nu sker i skolan med kravdiskussionen, fokuseringen på ordning, betyg och hur man ska åtgärda skolk leder bara till en destruktiv och negativ diskussion om skolan. Det vi som socialdemokrater måste göra är att fortsätta på den väg där vi talar om ansvar. Ansvar iställlet för krav. Självklart ska det vara god ordning och arbetsro i skolan. Dit är jag övertygad om vi kan komma genom en positiv diskussion om ansvar istället för en negativ diskussion om krav.
Anders Knape, som är moderat ordförande i Sveriges kommuner och Landsting (SKL), skriver i årsrapporten "Aktuellt om skola och förskola 2008" att: "Vi behöver en nyanserad bild av skolan, vare sig utan svepande negativa omdömen eller aningslösa hyllningar." Hans debattartikel och de resultat som redovisas i rapporten är inget annat än en total sågning av Björklunds retorik och direkta lögner om skolan. I rapporten konstateras att fler niondeklassare nådde målen 2007 än på tio år. Endast fem OECD- länder ligger före Sverige när det gäller läsförmåga. I matematik och naturvetenskap ligger Sverige på en genomsnittlig nivå. Elevernas trivsel har ökat. Detta var alltså resultaten 2007 och har således knappast med Björklundskolans införande att göra.
15 nov Lördag
Det var trevligt på Gamlegården i förmiddags, dock var det inte så mycket folk som jag nog trodde att det skulle vara. En del prat med förbipasserande blev det i alla fall och lite äpplen delades ut. Vi var nästan hela S- gruppen i BUN samt ytterligare tre- fyra sossar, så det var en god uppslutning. Vi är egentligen rätt många och det är väl det som ska kännteckna en folkrörelse.
Idag spikas S-listan till EU- parlamentet. Jag hoppas verkligen det blir början till en verkligt konstruktiv valrörelse, utan detta eviga tjat om man är EU- kritiker eller inte. Vi är med i EU, det är en del av den verklighet som Europas länder lever med och vi kan med politisk handling ändra den verkligheten. Svårare än så behöver det inte vara. Självklart ska vi ha en kritisk hållning när det behövs men jag känner för den skull inget som helst behov att ansluta mig till gruppen "EU- kritiska socialdemokrater." Jag tycker den hållning den socialdemokratiske EU- parlamentarikern Jan Andersson intar är en oerhört mycket mer konstruktiv hållning. Det har också gett honom en framskjuten roll bland socialdemokrater i Europa och han har bland annat varit ansvarig för en rapport till EU- parlamentet som innehåller viktiga ställningstaganden om kollektivavtal. Det går att förändra med politisk handling!
Tack Henry för synpunkten om Gustaf Hellströmskolan. Här finns mycket att fundera över hur vi hanterar våra skolor. Boendemönster förändras över tid. Situationen med 95% ´barn med invandrarbakgrund kanske inte ser ut så om några år. Det viktigaste är kanske att se till så att vi har bra boendemiljöer som lockar människor med olika bakgrund. Det viktigaste av allt är nog att man har ett arbete, att man kan ge trygghet till sina barn, att en familj kan känna att man själv styr över sin tillvaro och att det finns framtidstro.
Tack också till Dig som funderar över om det verkligen var rätt att rösta på alliansen. Kan jag bidra till att öka de tvivlen känner jag mig oerhört glad för det.
14 nov Fredag
Fredagkväll. För det mesta vilsam hemmakväll utan mer ansträngande sysselsättningar än lite enkel matlagning och TV- tittande. Doobidoo är ett trivsamt program att titta på. En god pilsner till eller en liten calvados, som är den godaste äppeljuice jag vet, smakar riktigt bra framför teven.
Dagen på jobbet har varit rätt lugn. Halva dagen på omsorgsförvaltningen och halva som politiker i barn- och utbildningsnämnden. Lite förberedelser på jobbet inför en heldag, onsdag nästa vecka om utvecklingsfrågor i omsorgsförvaltningen. Åt lunch med Erik på Hessle. Pratade om lite av varje. Senare funderingar om skolrådslaget. Ringde Ingegerd och bad henne titta på ett förslag med synpunkter på den socialdemokratiska skolpolitiken. Har bett Bibbi om det också. Funderar på Gustaf Hellströmskolan. Det känns defensivt på något sätt att stänga, som att ge upp. Är språkskälen tillräckligt starka? Diskuerade frågan med Kenth en stund. Skulle det vara möjligt att göra något helt annat? Satsa på att utveckla skolan. Ge dansprofilen en rejäl chans. Tittade på nämndens handlingar till nästa vecka. Nu föreslår förvaltningen, naturligtvis efter direktiv från majoriteten, att fritidshemmen inte ska kompenseras fullt ut för det ökade antalet barn. Det strider mot den praxis som finns. Pratade med Hans om regelverket. Kan inte tänka mig att vi i S- gruppen accepterar detta. Budgeten behöver tas upp i fullmäktige igen eftersom förutsättningarna ändrats sedan vi beslutade om budget för 2009 i juni. Skatteintäkterna minskar rejält nästa år, kanske med mer än 40 miljoner. Avslutade dagen hos Kim för klippning. Mycket småprat som vanligt och vi ska försöka hinna med schack någon kväll innan jul. Jag ska höra med Thomas om han kan någon torsdag eller fredagkväll.
En stunds läsning får det bli innan läggdags. Läser Amos Oz bok "En berättelse om kärlek och mörker". En självbiografisk skildring där han även berättar om både föräldrar och far- och morföräldrar. En stor släkt som likt andra judiska släkter blev stympade i ett folkmord som trotsar all beskrivning. Hans farbror blev kvar i Vilnius, en intellektuell europe som vägrade tro på och acceptera hatet. Medan andra delar av släkten emigrerade till Palestina redan på 20-och 30- talen blev han kvar i Vilnius där han och hans familj mördades likt sex miljoner andra.
Imorgonförmiddag ska vi i S- gruppen i BUN ha kaffebord på Gamlegården mellan 10 och12. Trevligt! Det finns alltid människor som är intresserade och vill diskutera.
Dagen på jobbet har varit rätt lugn. Halva dagen på omsorgsförvaltningen och halva som politiker i barn- och utbildningsnämnden. Lite förberedelser på jobbet inför en heldag, onsdag nästa vecka om utvecklingsfrågor i omsorgsförvaltningen. Åt lunch med Erik på Hessle. Pratade om lite av varje. Senare funderingar om skolrådslaget. Ringde Ingegerd och bad henne titta på ett förslag med synpunkter på den socialdemokratiska skolpolitiken. Har bett Bibbi om det också. Funderar på Gustaf Hellströmskolan. Det känns defensivt på något sätt att stänga, som att ge upp. Är språkskälen tillräckligt starka? Diskuerade frågan med Kenth en stund. Skulle det vara möjligt att göra något helt annat? Satsa på att utveckla skolan. Ge dansprofilen en rejäl chans. Tittade på nämndens handlingar till nästa vecka. Nu föreslår förvaltningen, naturligtvis efter direktiv från majoriteten, att fritidshemmen inte ska kompenseras fullt ut för det ökade antalet barn. Det strider mot den praxis som finns. Pratade med Hans om regelverket. Kan inte tänka mig att vi i S- gruppen accepterar detta. Budgeten behöver tas upp i fullmäktige igen eftersom förutsättningarna ändrats sedan vi beslutade om budget för 2009 i juni. Skatteintäkterna minskar rejält nästa år, kanske med mer än 40 miljoner. Avslutade dagen hos Kim för klippning. Mycket småprat som vanligt och vi ska försöka hinna med schack någon kväll innan jul. Jag ska höra med Thomas om han kan någon torsdag eller fredagkväll.
En stunds läsning får det bli innan läggdags. Läser Amos Oz bok "En berättelse om kärlek och mörker". En självbiografisk skildring där han även berättar om både föräldrar och far- och morföräldrar. En stor släkt som likt andra judiska släkter blev stympade i ett folkmord som trotsar all beskrivning. Hans farbror blev kvar i Vilnius, en intellektuell europe som vägrade tro på och acceptera hatet. Medan andra delar av släkten emigrerade till Palestina redan på 20-och 30- talen blev han kvar i Vilnius där han och hans familj mördades likt sex miljoner andra.
Imorgonförmiddag ska vi i S- gruppen i BUN ha kaffebord på Gamlegården mellan 10 och12. Trevligt! Det finns alltid människor som är intresserade och vill diskutera.
13 nov Solidaritet
Solidaritet är ett vackert ord som kan stå för mycket av det som är fint här i världen.
Solidaritet - Det finns plats för alla!
Solidaritet - I svåra tider finns det de som behöver lite extra stöd.
Solidaritet - Att hjälpa grannen som har svårt med trapporna när han vill komma ut en sväng.
Solidaritet - Att vara med i facket.
Solidaritet - Att köpa träd i VI- skogen.
Solidaritet - Att hjälpa till på föreningens loppis för att ungarna ska få en meningsfull fritid.
Solidaritet - Att köpa rättvisemärkt kaffe.
Solidaritet - Att betala skatt.
Solidaritet - Att det finns sjukvård till den som behöver - inte till den som kan betala.
Solidaritet - Att föräldrar kan vara föräldralediga.
Solidaritet - Att protestera mot förtryck och diktatur.
Solidaritet - Att den med utsliten rygg kan få ha en dräglig tillvaro.
Solidaritet - Att resurser till skolor ska fördelas efter de behov barnen har.
Sån´t här begriper inte moderater och Svenskt näringsliv.
Solidaritet - Det finns plats för alla!
Solidaritet - I svåra tider finns det de som behöver lite extra stöd.
Solidaritet - Att hjälpa grannen som har svårt med trapporna när han vill komma ut en sväng.
Solidaritet - Att vara med i facket.
Solidaritet - Att köpa träd i VI- skogen.
Solidaritet - Att hjälpa till på föreningens loppis för att ungarna ska få en meningsfull fritid.
Solidaritet - Att köpa rättvisemärkt kaffe.
Solidaritet - Att betala skatt.
Solidaritet - Att det finns sjukvård till den som behöver - inte till den som kan betala.
Solidaritet - Att föräldrar kan vara föräldralediga.
Solidaritet - Att protestera mot förtryck och diktatur.
Solidaritet - Att den med utsliten rygg kan få ha en dräglig tillvaro.
Solidaritet - Att resurser till skolor ska fördelas efter de behov barnen har.
Sån´t här begriper inte moderater och Svenskt näringsliv.
12 nov Skola och annat smått och gott
Idag har Littorin ställt krav på företagen och tycker att de i goda tider ska lägga undan pengar för att spara till dåliga tider och att arbetsgivaren gott kan betala t ex utbildning, ge stöd för att starta eget mm. Jag vill påminna om hur det brukar låta när socialdemokratin och facket brukar ställa krav på näringslivet. Då har det alltid brukat heta att vi vill lägga tvångströjor på det idoga näringslivet och hämma deras tillväxt. Littorin är inte det minsta trovärdig när han nu låtsasa ställa krav på företagen. Det är patetiskt.
Anders Knape, ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), skriver i en debattartikel på SKL:s hemsida (2008-11-07) att det får vara slut på "svepande negativa omdömen" om den svenska skolan. Detta apropå SKLS:s årsrapport om skolan där man konstaterar att de som gick ut nian 2007 hade de bästa resultaten på tio år. Vad säger Björklund om det? Än kan ju inte hans krav- och betygskola ha slagit igenom och hans ljugande med statistik om resultaten i den svenska skolan blir ju inte mer trovärdiga när man läser vad alliansbrodern, moderaten Knape skriver.
Idag har jag och en BUN-kamrat besökt Gustaf Hellströmskolan. De som jobbar där känner sig tyngda både av ett sparbeting som pågår just nu och av utredningsförslaget att stänga skolan. Förslaget grundar sig helt och hållet på språkskäl. Min fundering är om det argumentet är tillräckligt starkt i förhållande till andra faktorer som talar till skolans fördel. Det jag tänker främst på är närheten för de som går på skolan, småskaligheten och den kompetens som finns där. Skolan har dessutom startat sin dansprofil och den behöver en del tid för att utvecklas och "sätta" sig. Vi mötte en fin stämning och väldigt trevliga barn. Det var god ordning och arbetsro. Att se dansklassen repetera gjorde mig lätt rörd. Det var glädje, men också allvar och koncentration. Fantastiska barn!
Ikväll blir det teater och Pierre Björkman "Solo on stage". Pierre Björkman är en av få professionella skådcespelare med funktionshinder.
Anders Knape, ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), skriver i en debattartikel på SKL:s hemsida (2008-11-07) att det får vara slut på "svepande negativa omdömen" om den svenska skolan. Detta apropå SKLS:s årsrapport om skolan där man konstaterar att de som gick ut nian 2007 hade de bästa resultaten på tio år. Vad säger Björklund om det? Än kan ju inte hans krav- och betygskola ha slagit igenom och hans ljugande med statistik om resultaten i den svenska skolan blir ju inte mer trovärdiga när man läser vad alliansbrodern, moderaten Knape skriver.
Idag har jag och en BUN-kamrat besökt Gustaf Hellströmskolan. De som jobbar där känner sig tyngda både av ett sparbeting som pågår just nu och av utredningsförslaget att stänga skolan. Förslaget grundar sig helt och hållet på språkskäl. Min fundering är om det argumentet är tillräckligt starkt i förhållande till andra faktorer som talar till skolans fördel. Det jag tänker främst på är närheten för de som går på skolan, småskaligheten och den kompetens som finns där. Skolan har dessutom startat sin dansprofil och den behöver en del tid för att utvecklas och "sätta" sig. Vi mötte en fin stämning och väldigt trevliga barn. Det var god ordning och arbetsro. Att se dansklassen repetera gjorde mig lätt rörd. Det var glädje, men också allvar och koncentration. Fantastiska barn!
Ikväll blir det teater och Pierre Björkman "Solo on stage". Pierre Björkman är en av få professionella skådcespelare med funktionshinder.
11 nov Fred i Europa?
På dagen för 90 år sedan slöts avtal om vapenstillestånd mellan de krigförande staterna i Europa. Det blev fred i Europa. Det blev fred i ett ödelagt Europa där kanske bortåt 18 miljoner människor dött, miljoner av dem i leriga skyttegravar där helvetet var en realitet. Det är naturligtvis omöjligt att föreställa sig dagarna, timmarna, minuterna i leran där unga män lemlästades, gasskadades och blev vansinniga. Vid schackborden på tryggt avstånd satt de som med några taktiska drag flyttade sina pjäser och skickade några hundratusen åt gången ut för att erövra en kulle, krypande i leran och för att dö för sitt ärorika fosterland.
Men det blev fred och många trodde nog att världen skulle bli lite bättre och luften lite lättare att andas. Demokratin tog sina första trevande steg, här i Sverige valde vi rösträttens väg för att erövra makten och göra landet bättre att leva i. På andra håll blev det blodiga revolter som i samtliga fall, på kort eller lång sikt, rasade samman. Förtrycket tog inte slut med krigsslutet.
Revanschismen började snart marschera klädd i fascistisk uniform. Kanske dömde världen förlorarna efter kriget allt för hårt. Någon försoning var det knappast tal om. Hitler skulle göra Tyskland stort igen och massmorden var snart igång igen. Judar, funktionshindrade, romer och homosexuella mördades i miljontal. Var fanns humanismen? Hur kunde världen blunda när judar misshandlades och plundrades på kristallnatten? Hur kunde världen blunda när judar tvingades bära Davidsstjärnor som någon slags identifikation?
Och krigen har inte tagit slut. De fortsätter. Europa tycker vi i stort sett har varit skonat, men Jugoslavien föll samman med ännu fler mord och ännu mer våld och förnedring av människor. Lär vi oss aldrig?
För någon månad sen träffade jag förskolepersonal från fem EU- länder som arbetar med ett projekt. I förra veckan träffade jag några personer från Litauen som balnd annat ville göra studiebesök i vår äldreomsorg. Runt om i Sverige och hela Europa pågår mängder av möten mellan människor från Europas länder. Våra folkvalda deltar i regeringssamarbeten och i EU- parlamentet. De möts, diskuterar och fattar beslut om gemensamma angelägenheter.
Jag tror det är så här vi måste fortsätta och att det är det bästa sättet att hejda nya krig. Det finns dessvärre orosmoln nu också, precis som för 70- 80 år sedan. Fascism och högerpopulism brer ut sig. Syndabockar jagas. I Italien jagas romer. I Danmark, Österrike, Belgien, Frankrike, Ungern och Italien sprids dyngan om det äkta och sanna och om de som måste anpassa sig till den rätta kulturen för att få rätten att vara med.
För min del är jag övertygad om att EU behövs som en politisk kraft för att överbrygga hinder och motsättningar. Men inte vilket EU som helst. Vi behöver ett EU som bygger välfärd, som stärker trygghet och sociala rättigheter. Det behövs mer vänster i EU. Det behövs starka fackföreningar och kollektivavtal. Med en sådan politik kan vi hejda fascismens och högerpopulismens utbredning.
Vi har sedan arbetarerörelsens barndom trott på politikens möjligheter att förändra världen. Trott på vår förmåga till politisk handling. När det gäller EU känns det som om vi plötsligt tvivlar på den förmågan. Jag undrar varför.
Men det blev fred och många trodde nog att världen skulle bli lite bättre och luften lite lättare att andas. Demokratin tog sina första trevande steg, här i Sverige valde vi rösträttens väg för att erövra makten och göra landet bättre att leva i. På andra håll blev det blodiga revolter som i samtliga fall, på kort eller lång sikt, rasade samman. Förtrycket tog inte slut med krigsslutet.
Revanschismen började snart marschera klädd i fascistisk uniform. Kanske dömde världen förlorarna efter kriget allt för hårt. Någon försoning var det knappast tal om. Hitler skulle göra Tyskland stort igen och massmorden var snart igång igen. Judar, funktionshindrade, romer och homosexuella mördades i miljontal. Var fanns humanismen? Hur kunde världen blunda när judar misshandlades och plundrades på kristallnatten? Hur kunde världen blunda när judar tvingades bära Davidsstjärnor som någon slags identifikation?
Och krigen har inte tagit slut. De fortsätter. Europa tycker vi i stort sett har varit skonat, men Jugoslavien föll samman med ännu fler mord och ännu mer våld och förnedring av människor. Lär vi oss aldrig?
För någon månad sen träffade jag förskolepersonal från fem EU- länder som arbetar med ett projekt. I förra veckan träffade jag några personer från Litauen som balnd annat ville göra studiebesök i vår äldreomsorg. Runt om i Sverige och hela Europa pågår mängder av möten mellan människor från Europas länder. Våra folkvalda deltar i regeringssamarbeten och i EU- parlamentet. De möts, diskuterar och fattar beslut om gemensamma angelägenheter.
Jag tror det är så här vi måste fortsätta och att det är det bästa sättet att hejda nya krig. Det finns dessvärre orosmoln nu också, precis som för 70- 80 år sedan. Fascism och högerpopulism brer ut sig. Syndabockar jagas. I Italien jagas romer. I Danmark, Österrike, Belgien, Frankrike, Ungern och Italien sprids dyngan om det äkta och sanna och om de som måste anpassa sig till den rätta kulturen för att få rätten att vara med.
För min del är jag övertygad om att EU behövs som en politisk kraft för att överbrygga hinder och motsättningar. Men inte vilket EU som helst. Vi behöver ett EU som bygger välfärd, som stärker trygghet och sociala rättigheter. Det behövs mer vänster i EU. Det behövs starka fackföreningar och kollektivavtal. Med en sådan politik kan vi hejda fascismens och högerpopulismens utbredning.
Vi har sedan arbetarerörelsens barndom trott på politikens möjligheter att förändra världen. Trott på vår förmåga till politisk handling. När det gäller EU känns det som om vi plötsligt tvivlar på den förmågan. Jag undrar varför.
10 nov Lästips
Stig Claesson skrev fantastiskt bra böcker. Han skrev om kärlek, avfolkningen av landsbygden och Europa. Några tips:
Berättelse från Europa: Debutboken från 1956. Håller än idag och beskriver en resa i efterkrigseuropa och mötet med krigets konsekvenser.
Brev till en hembygdsgård: Berättelsen tar sin början en natt på järnvägsstationen i Warszawa 1947. Järnvägsstationen var det enda hus som hade tak i Warszawa och där barn som lemlästats av kriget sover på nätterna.
Vem älskar Yngve Freij: Om fyra personer som bor lite avsides och känner sig bortglömda av omvärlden. De går som "fornminnen" enda tills de börjar visa upp en gammal husgrund som de påstår vara en grav efter vikingahövdingen Yngve Freij.
Bönder: Om pojken som växer upp i storstaden men har rötterna i ett småbrukarsamhälle och morfar är skomakare. Och om hur de tjuvfiskar kräftor.
Allt står i lågor: En man minns en förtrollad natt med Ann- Charlotte och hennes vänner. En ljummen natt i det lilla samhället som håller på att avfolkas. Hopptornet lutar vid badplatsen och är avstängt. Men vem bryr sig om det.
En vandring i solen: Om en man som ensam och dyster åker på solsemester. Han lever upp och kanske kan det bli något...
Svart asfalt grönt gräs: En fantastisk självbiografisk uppväxtskildring om det mycket hårda livet på det fattiga Söder. Om föräldrar som "invandrat" från landsbygden och inte förstår sig på livet i staden.
Det finns många fler.
Idag har Carnegie förlorat sitt tillstånd att bedriva bankverksamhet och staten tar över. Vem ska Odell anlita nu för att sälja ut vår gemensamma egendom?
Berättelse från Europa: Debutboken från 1956. Håller än idag och beskriver en resa i efterkrigseuropa och mötet med krigets konsekvenser.
Brev till en hembygdsgård: Berättelsen tar sin början en natt på järnvägsstationen i Warszawa 1947. Järnvägsstationen var det enda hus som hade tak i Warszawa och där barn som lemlästats av kriget sover på nätterna.
Vem älskar Yngve Freij: Om fyra personer som bor lite avsides och känner sig bortglömda av omvärlden. De går som "fornminnen" enda tills de börjar visa upp en gammal husgrund som de påstår vara en grav efter vikingahövdingen Yngve Freij.
Bönder: Om pojken som växer upp i storstaden men har rötterna i ett småbrukarsamhälle och morfar är skomakare. Och om hur de tjuvfiskar kräftor.
Allt står i lågor: En man minns en förtrollad natt med Ann- Charlotte och hennes vänner. En ljummen natt i det lilla samhället som håller på att avfolkas. Hopptornet lutar vid badplatsen och är avstängt. Men vem bryr sig om det.
En vandring i solen: Om en man som ensam och dyster åker på solsemester. Han lever upp och kanske kan det bli något...
Svart asfalt grönt gräs: En fantastisk självbiografisk uppväxtskildring om det mycket hårda livet på det fattiga Söder. Om föräldrar som "invandrat" från landsbygden och inte förstår sig på livet i staden.
Det finns många fler.
Idag har Carnegie förlorat sitt tillstånd att bedriva bankverksamhet och staten tar över. Vem ska Odell anlita nu för att sälja ut vår gemensamma egendom?
9 nov Är det så det ligger till...
... måste naturligtvis finansminister Borg ha kommit på alldelses själv häromdagen. För andra var fenomenet han talade om väl bekant. Vad var det då han sa? Jo, om man sänker avgiften för A- kassan får det den effekten att fler ansluter sig! Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Eller bli fullständigt rasande. En halv miljon människor har lämnat A- kassan sedan avgiften till den chockhöjdes av högerregeringen. Retoriken var att människor skulle bli mer benägna att arbeta (och inte gå hemma och slöa och leva på bidrag) där parentesen var andemeningen i budskapet. Jobbavdraget skulle leda till att fler skulle bli benägna att arbeta. Konjunkturen stod på sin höjdpunkt 2007 och allt fler arbetade för glatta livet. Människor i allmänhet vill arbeta, tycker om att arbeta och vill ha arbetskamrater att träffa på dagarna. Drivkraften för att arbete är inte skyhöga avgifter till A- kassan och sänkta ersättningar om är sjuk eller arbetslös. Drivkraften är viljan och lusten att arbeta, viljan att klara sig själv och inte leva på "bidrag". Detta fattar inte borgarna. Dom kör med piska- morot retorik där vissa ska piskas och vissa ska ha morötter. I regel är det dom som har taskigast som ska piskas.
Nu kraschlandar konjunkturen och massarbetslöshet hotar bakom hörnet. Massor av människor som vill arbeta kommer inte att få det. Massor av människor riskerar att få köa till socialförvaltningarna för bidrag. Då kommer finansminister Borg plötsligt på att sänkta avgifter til A- kassan kan göra att fler går med. Det är nog rasande man ska bli.
Nu kraschlandar konjunkturen och massarbetslöshet hotar bakom hörnet. Massor av människor som vill arbeta kommer inte att få det. Massor av människor riskerar att få köa till socialförvaltningarna för bidrag. Då kommer finansminister Borg plötsligt på att sänkta avgifter til A- kassan kan göra att fler går med. Det är nog rasande man ska bli.
8 nov Samarbete- med vem?
Låt mig först säga att jag tror att det är nödvändigt med ett samarbete mellan S, Mp och V efter nästa val. Det allra viktigaste är att vinna valet och förpassa boregrligheten till opposition. Välfärden har inte råd med dem. Vi får ett delat samhälle där vissa ska premieras och andra ska det ställas krav på. Den vägen leder till ett djupt orättfärdigt samhälle.
Men jag litar inte på ett vänsterparti lett av Ohlyfalangen. De är inte att lita på. Jag lyssande idag på Ekots radiointervju med Ohly som brer ut sig om en samlad och kraftfull opposition. Jag ryser när jag tänker på att Ohly ska ingå i en ledning för en kommande regering. Jag minns Ohly som ungkommunist på 70- talet och från VPK- kongress på 80- talet hur han var en av dem som hindrade förnyelsen av Vänsterpartiet och försvarade den reellt existerande socialismen (som det kallades) i Sovjeyunionen. Vi vet hur svårt han haft att lägga bort kommunistvokabulären.
Det vi behöver är en stark socialdemokrati! Men vi behöver också ha med både Miljöpartiet och Vänsterpartiet i det samarbetet. För min personliga del hoppas jag att beroendet av V blir så litet som möjligt.
Har just varit och sett en mycket fin film om silversmedjan och sillversmeden i Kristianstad. Se den om du som läser det får möjlighet till det. Önskar en skön helg!
Men jag litar inte på ett vänsterparti lett av Ohlyfalangen. De är inte att lita på. Jag lyssande idag på Ekots radiointervju med Ohly som brer ut sig om en samlad och kraftfull opposition. Jag ryser när jag tänker på att Ohly ska ingå i en ledning för en kommande regering. Jag minns Ohly som ungkommunist på 70- talet och från VPK- kongress på 80- talet hur han var en av dem som hindrade förnyelsen av Vänsterpartiet och försvarade den reellt existerande socialismen (som det kallades) i Sovjeyunionen. Vi vet hur svårt han haft att lägga bort kommunistvokabulären.
Det vi behöver är en stark socialdemokrati! Men vi behöver också ha med både Miljöpartiet och Vänsterpartiet i det samarbetet. För min personliga del hoppas jag att beroendet av V blir så litet som möjligt.
Har just varit och sett en mycket fin film om silversmedjan och sillversmeden i Kristianstad. Se den om du som läser det får möjlighet till det. Önskar en skön helg!
7 nov Ljus framtid
Jag kommer just från möte med ledningsgruppen för Agenda 21. Positivt och jag konstaterar att:
- 350 förskolebarn deltar i en upptäcklarklubb om naturen.
- En klimatolympiad för åttondeklasser planeras.
- Det finns goda idéer om hur vi ska arbeta för att förankra nyttan med återvinning.
- Borlänge är ett föredöme när det att miljövänlig upphandling och hur man når lokala leverentörer på ett bra sätt.
Det är sådant här lokalt arbete som är så viktigt och som ändå får mig att tro på en ljusare framtid.
Sen finns det alltid okunniga och intoleranta personer som Sarah Palin som tror att Afrika är ett land och Berlusconi som inte kan låta bli att antyda rasism i omdömen om Obama.
Själv väljer jag att trots allt tro på humanistiska ideal och att de flesta egentligen gör det. Istället för religiösa budord kan en tro formuleras med utgångspunkt från humanism. T ex:
- Jag tror på människors förmåga att skapa ett gott samhälle.
- Jag tror det är möjligt att ge alla en trygg uppväxt.
- Jag tror på att kunskap och bildning gör oss människor vidsynta och toleranta
- Jag tror på demokratin som styrelseskick.
- Jag tror på alla människors lika värde.
- Jag tror på att vi har gemensamt ansvar för varandra.
- Jag tror på att resurser ska fördelas efter behov.
- Jag tror på solidariteten som grund för att skapa en jämlik värld.
- Jag tror på att det är möjligt att skapa en långsiktigt hållbar värld.
- Jag tror på att alla vi som bor på jorden är bröder och systrar.
Återkommer imorgon med nya funderingar. Nu ska jag strax köra till Valjeviken och inleda en politisk aftonskola för fackkligt och politiskt engagerade härifrån Kristianstadstrakten.
- 350 förskolebarn deltar i en upptäcklarklubb om naturen.
- En klimatolympiad för åttondeklasser planeras.
- Det finns goda idéer om hur vi ska arbeta för att förankra nyttan med återvinning.
- Borlänge är ett föredöme när det att miljövänlig upphandling och hur man når lokala leverentörer på ett bra sätt.
Det är sådant här lokalt arbete som är så viktigt och som ändå får mig att tro på en ljusare framtid.
Sen finns det alltid okunniga och intoleranta personer som Sarah Palin som tror att Afrika är ett land och Berlusconi som inte kan låta bli att antyda rasism i omdömen om Obama.
Själv väljer jag att trots allt tro på humanistiska ideal och att de flesta egentligen gör det. Istället för religiösa budord kan en tro formuleras med utgångspunkt från humanism. T ex:
- Jag tror på människors förmåga att skapa ett gott samhälle.
- Jag tror det är möjligt att ge alla en trygg uppväxt.
- Jag tror på att kunskap och bildning gör oss människor vidsynta och toleranta
- Jag tror på demokratin som styrelseskick.
- Jag tror på alla människors lika värde.
- Jag tror på att vi har gemensamt ansvar för varandra.
- Jag tror på att resurser ska fördelas efter behov.
- Jag tror på solidariteten som grund för att skapa en jämlik värld.
- Jag tror på att det är möjligt att skapa en långsiktigt hållbar värld.
- Jag tror på att alla vi som bor på jorden är bröder och systrar.
Återkommer imorgon med nya funderingar. Nu ska jag strax köra till Valjeviken och inleda en politisk aftonskola för fackkligt och politiskt engagerade härifrån Kristianstadstrakten.
6 nov Lång dag
En dag full av möten och kvällen blir likadan. Fullmäktigegrupp ikväll med en stor mängd medborgarförslag och motioner som ska behandlas i fullmäktige på tisdag. Jag ska informera om skolförslaget jag skrev om igår och som refererats i K- baldet. Blev förskräckt när jag läste en del läsarreaktioner i K- bladet att lägga ner G Hellströmskolan. Några handlade om att invandrarproblemen inte ska "exporteras" till andra delar av Kristianstad och någon sa rakt ut att det är för mycket invandring. Desto gladare blir jag av de läsare som bekymrar om de barn det faktiskt handlar om. Det riktigt otäcka med de först återgivna reaktionerna är att det tycks som om man bortser från att man talar om människor. Den typen av resonemang ledde i förlängningen till gaskamrarna för ett antal år sen.
Kulturnämnden i Skåne har jag numera inget förtroende för alls. All kraft tycks gå till att trygga aktiviteter i Malmö. Här i Kristianstad finns en utmärkt arkeologisk verksamhet på museet. Nu ska den moderatledda alliansen bilda ett nytt arkeologiskt utgrävningsföretag tillsammans med Malmö stad. Varför ska Region Skåne bilda ett bolag som verkar på en marknad och dessutom riskera att dra undan underlaget för Regionmuseets verksamhet? Det finns en ledning på kulturförvaltning och kulturnämnd som är fullständigt hållningslös och opolitlig. När det gäller diskussionen om att samla Region Skånes administration till Malmö och Kristianstad är det min bestämda uppfattning att kulturkansliet ska förläggas till Kristianstad.
Kulturnämnden i Skåne har jag numera inget förtroende för alls. All kraft tycks gå till att trygga aktiviteter i Malmö. Här i Kristianstad finns en utmärkt arkeologisk verksamhet på museet. Nu ska den moderatledda alliansen bilda ett nytt arkeologiskt utgrävningsföretag tillsammans med Malmö stad. Varför ska Region Skåne bilda ett bolag som verkar på en marknad och dessutom riskera att dra undan underlaget för Regionmuseets verksamhet? Det finns en ledning på kulturförvaltning och kulturnämnd som är fullständigt hållningslös och opolitlig. När det gäller diskussionen om att samla Region Skånes administration till Malmö och Kristianstad är det min bestämda uppfattning att kulturkansliet ska förläggas till Kristianstad.
5 nov Lokalt och världen
Det känns lugnare för världen nu när Obama vann valet. Jo, jag vet, det är inte relevant att dra några sådana slutsatser ännu. Den stora supermakten är den stora supermakten och nyktert sett kan vi inte förvänta oss annat än att man sätter sina egna nationella intressen främst. Så brukar den supermakten agera. Det som kan bli intressant är det att sätta sina egna intressen främst, också kan innebära en annan inställning till relationer med omvärlden. Dialog, diplomati osv.
Skolsituationen förändras i östra och centrala Kristianstad eftersom det bor fler människor i centrum och det kommer att byggas mer bostäder i Hammarslund och Hammar. Några frågor att fundera på. Synpunkter tas tacksamt emot.
- Ska Gustav Hellströmskolan stängas av integrationsskäl även om barnen får längre till skolan?
- Ska vi bara ha F-9- skolor. Dvs ska t ex Nosabyskolan bli en F-9- skola?
- Ska vi rusta upp Norretullskolan eller bygga en ny vid Allöskolan och låta området vid Noretull bli bostäder?
- Kan Milnerskolan göras om till grundskola?
- Ska det byggas en ny skola i Hammarslund?
- Ska Parkskolan och Kulltorpskolan ersättas med en helt ny F-9- skola?
- Ska Hammars skola byggas ut till en F-9- skola?
- Eller ska vi fortsätta med F-5- skolor som Park och Kulltorp?
- Vilka starka pedagogiska skäl finns för F-9- skolor?
- Vad händer om fler friskolor etableras?
Det här ska vi grunna på till framåt våren för att se om det då är möjligt att fatta ett långsiktigt inriktningsbeslut. Vi får väl se. Frågan behöver diskuteras.
Börsen har blivit lite gladare igen de senaste dagarna. Undrar om man ska göra något med sina PPM- pengar. De har stått på ett räntekonto i över ett år så jag ligger på plus i år med hela 4%. Kan det vara läge och försiktigt flytta lite till andra fonder? Vad säger marknaden? Har den fortfarande ont i magen, halsbränna, nervösa sammanbrott eller hjärnblödning? Eller har den tillfrisknat något av medicinen med bankgarantier och andra stödförband?
Skolsituationen förändras i östra och centrala Kristianstad eftersom det bor fler människor i centrum och det kommer att byggas mer bostäder i Hammarslund och Hammar. Några frågor att fundera på. Synpunkter tas tacksamt emot.
- Ska Gustav Hellströmskolan stängas av integrationsskäl även om barnen får längre till skolan?
- Ska vi bara ha F-9- skolor. Dvs ska t ex Nosabyskolan bli en F-9- skola?
- Ska vi rusta upp Norretullskolan eller bygga en ny vid Allöskolan och låta området vid Noretull bli bostäder?
- Kan Milnerskolan göras om till grundskola?
- Ska det byggas en ny skola i Hammarslund?
- Ska Parkskolan och Kulltorpskolan ersättas med en helt ny F-9- skola?
- Ska Hammars skola byggas ut till en F-9- skola?
- Eller ska vi fortsätta med F-5- skolor som Park och Kulltorp?
- Vilka starka pedagogiska skäl finns för F-9- skolor?
- Vad händer om fler friskolor etableras?
Det här ska vi grunna på till framåt våren för att se om det då är möjligt att fatta ett långsiktigt inriktningsbeslut. Vi får väl se. Frågan behöver diskuteras.
Börsen har blivit lite gladare igen de senaste dagarna. Undrar om man ska göra något med sina PPM- pengar. De har stått på ett räntekonto i över ett år så jag ligger på plus i år med hela 4%. Kan det vara läge och försiktigt flytta lite till andra fonder? Vad säger marknaden? Har den fortfarande ont i magen, halsbränna, nervösa sammanbrott eller hjärnblödning? Eller har den tillfrisknat något av medicinen med bankgarantier och andra stödförband?
4 nov De nya moderaterna och sen...
Nu tänker sig Reinfelt att A- kasseavgiften eventuellt kan sänkas med 50 kronor. Nu när en halv miljon lämnat A- kassan, nu när lågkonjunkturen slår till, nu när varslen bara ökar. Ja, han bör vara bekymrad Reinfelt över det nya läget. Nyss skulle de som befann sig i "utanförskap" stimuleras att söka arbete och inte leva på bidrag. Nu - en försiktig reträtt. Borta är utanförskapsretoriken. Nu gäller att rädda det som räddas kan. Med risk för massarbetslöshet är det kanske trots allt bättre att människor är med i A- kassan än att de behöver köa för ekonomiskt bistånd på socialkontoren. När kommer nästa återställare - satsningar på arbetsmarknadsåtgärder, program för utbildningar som kommer att behövas när konjunkturen vänder, satsningar på högskolor, forskning och kompetensutveckling. Än så länge avvaktar de "nya moderaterna" för att se om det behövs mer åtgärder.
Nu behövs du Mona Sahlin! Ta ledningen för en ny välfärdspolitik där alla ska med. Skit i utanförretoriken. Det finns ingen som är utanför. Men det finns dom som behöver stöd ibland på livets hårda stig. Det finns dom som behöver lite extra stugvärme för att hålla sig varma inombords. Det finns dom som inte alltid riktigt förmår att ligga på topp, att prestera 100%. Det finns dom som fötts med oturen att inte kunna gå riktigt bra eller har svårt att göra sig förstådda och som behöver lite mer tid för ett jobb än andra. Det finns dom som kraschlandat när det kört ihop sig hemma och som behöver lite tid för att hitta tillbaka till normala gängor. Och det finns dom som blir arbetslösa när fabriken lägger ner och som behöver en nystart. Inte är alla dom utanför. Tala till dom Mona Sahlin. Och tala till oss alla andra lyckligt lottade som har det bra och som solen lyser på. Tala om solidaritet. Tala om att vi har ett gemensamt ansvar för att vi alla ska kunna ha det tryggt och ombonat. Tala om att vi delar en gemensam resa utan 1:a, 2:a eller 3:eklassbiljetter. Tala om gemenskap, Mona, det är det vi vill höra din berättelse om.
Nu behövs du Mona Sahlin! Ta ledningen för en ny välfärdspolitik där alla ska med. Skit i utanförretoriken. Det finns ingen som är utanför. Men det finns dom som behöver stöd ibland på livets hårda stig. Det finns dom som behöver lite extra stugvärme för att hålla sig varma inombords. Det finns dom som inte alltid riktigt förmår att ligga på topp, att prestera 100%. Det finns dom som fötts med oturen att inte kunna gå riktigt bra eller har svårt att göra sig förstådda och som behöver lite mer tid för ett jobb än andra. Det finns dom som kraschlandat när det kört ihop sig hemma och som behöver lite tid för att hitta tillbaka till normala gängor. Och det finns dom som blir arbetslösa när fabriken lägger ner och som behöver en nystart. Inte är alla dom utanför. Tala till dom Mona Sahlin. Och tala till oss alla andra lyckligt lottade som har det bra och som solen lyser på. Tala om solidaritet. Tala om att vi har ett gemensamt ansvar för att vi alla ska kunna ha det tryggt och ombonat. Tala om att vi delar en gemensam resa utan 1:a, 2:a eller 3:eklassbiljetter. Tala om gemenskap, Mona, det är det vi vill höra din berättelse om.
3 nov Måndag och en dag före den stora dagen...
... och världen tycks nästan ha stannat upp inför presidentvalet i USA imorgon. Det är svårt att inte ryckas med i spekulationer och tankar om valet. Vinner Obama och stämmer opinionsundersökningarna? Såg på Agenda igår direkt från USA där representanter från demokrater och republikaner möttes runt ett bord och ganska snabbt pucklade på varandra på ett helt annat sätt än vad vi är vana vid här. Jag har också tittat på You tube på en del filmklipp om Sarah Palin. En fin sångtext sjungen av en kvinna som är hockeymamma och är mer rädd för Sarah Palin än för Al Qaida. Ett annat klipp med några andra kvinnor under rubriken "Hockeymoms against Sarah Palin".
Obamas framtoning och politik, det lilla jag egentligen känner till, gör att jag ändå hoppas att han vinner valet. Världen behöver en supermakt som uppträder på ett helt annat sätt än det USA som leds av en religiös fanatiker som tror att han har ett uppdrag av gud att invadera Irak. McCain är förvisso en annan än Bush, men retoriken när det gäller utrikespolitik är den samma. Skjut först och fråga sen, är det uppenbara mottot. Det världen behöver är mer samtal, mer möten, mer förståelse, mer tolerans, mer rättvisa, mer FN, mer solidaritet, mer demokrati, mer utbildning, mer rent vatten, mer öppenhet, mer.....Kan Obama bidra med lite mer av allt detta kanske vi når en liten bit mot en bättre värld.
Nu föreslår Kd, hör jag precis på radion, att vigselrätten ska föras över till staten och sen får de religiösa samfunden själva utföra sina välsignelser för vem de vill. I frånvaro av egen religiös tro kan jag inte annat än hålla med om att vigseln i sig kan vara borgerlig och sen kan de som är troende välja vilket samfund som helst om de vill ha äktenskapet bekräftat. Men det stör mig att de ser detta som en lösning bara för att samfunden ska hitta ett kryphål för att komma ifrån skyldigheten att viga homosexuella. Jag undrar bara hur de tänker. Tror de verkligen att en eventuell gud bryr sig. Jag hade för mig att det hos kristendomen är kärleksbudskapet som är det allra största. Lev då efter det och låt människor få älska vem de vill och om de så önskar också gifta sig.
Obamas framtoning och politik, det lilla jag egentligen känner till, gör att jag ändå hoppas att han vinner valet. Världen behöver en supermakt som uppträder på ett helt annat sätt än det USA som leds av en religiös fanatiker som tror att han har ett uppdrag av gud att invadera Irak. McCain är förvisso en annan än Bush, men retoriken när det gäller utrikespolitik är den samma. Skjut först och fråga sen, är det uppenbara mottot. Det världen behöver är mer samtal, mer möten, mer förståelse, mer tolerans, mer rättvisa, mer FN, mer solidaritet, mer demokrati, mer utbildning, mer rent vatten, mer öppenhet, mer.....Kan Obama bidra med lite mer av allt detta kanske vi når en liten bit mot en bättre värld.
Nu föreslår Kd, hör jag precis på radion, att vigselrätten ska föras över till staten och sen får de religiösa samfunden själva utföra sina välsignelser för vem de vill. I frånvaro av egen religiös tro kan jag inte annat än hålla med om att vigseln i sig kan vara borgerlig och sen kan de som är troende välja vilket samfund som helst om de vill ha äktenskapet bekräftat. Men det stör mig att de ser detta som en lösning bara för att samfunden ska hitta ett kryphål för att komma ifrån skyldigheten att viga homosexuella. Jag undrar bara hur de tänker. Tror de verkligen att en eventuell gud bryr sig. Jag hade för mig att det hos kristendomen är kärleksbudskapet som är det allra största. Lev då efter det och låt människor få älska vem de vill och om de så önskar också gifta sig.
2 nov Att bevara eller inte bevara ett kulturarv
Kukturarv ska bevaras och brukas. Det är ingen mening med dem om de bara finns i glasmontrar på museer. Kulturarven ska berätta en historia som kan bidra till att förstå det som skett och kanske också bidra med ledtrådar till att förstå det som händer idag.
Detta var ett lite högtidligt inledande preludium till dagens kultutrhistoriska ämnen. De är två av vitt skilda karaktärer. Ett som är värt att bevara och bruka och ett som kan kastas på historiens sophög, det vill säga som vi ska ha kunskaper om men det behöver inte brukas.
Den svenska kryddade snapsen kan vara i fara. Den tillverkas numera i Danmark. Och där kan de som vi vet inte krydda brännvin. De gödslar med dill i rubbet. Marknaden för kryddat brännvin som vi är vana vid är tyvärr liten. Nu vill jag inte plädera för mer krökande i största allmänhet, men jag vill rikta en uppmaning till de som ändå tänker ta sig en jamare att välja någon av de traditionellt kryddade alternativen. Det skulle vara en förlust för kulturarvet om jag inte längre kunde få njuta av en Östgöta sädes när min längtan till hembygden blir allt för stark. Och tänk om vi inte längre kunde få oss några droppar OP, Skåne, Bäska droppar eller Herrgårds. Det skulle kännas fattigare på något sätt.
Det andra kulturarvet jag tänker på passar dock bättre på museum eller i sagor. Det är naturligtvis monarkin. Feodala kvarlevor behöver inte bevaras i praktiken. De duger endast till att berätta om i avskräckande syfte som minnen av ett odemokratiskt förflutet. Nej, avskaffa monarkin så kan Carl Gustav Bernadotte och hans hustru fritt få uttala sig om precis vad som helst och leva som precis vanliga människor. Gör riksdagens talman till formell statschef och låt riksdagen utse honom. Då först har vi parlamentarism fullt ut, när också valet av statschef grundas på det parlamentariska läget. Vederbörande ska dock inte ha någomn makt mer än den talmannen har idag, att föreslå statsminister och att leda riksdagens arbete. Därutöver tillkommer endast representativa sysslor som i och för kan vara nog så betydelsefulla.
Detta var ett lite högtidligt inledande preludium till dagens kultutrhistoriska ämnen. De är två av vitt skilda karaktärer. Ett som är värt att bevara och bruka och ett som kan kastas på historiens sophög, det vill säga som vi ska ha kunskaper om men det behöver inte brukas.
Den svenska kryddade snapsen kan vara i fara. Den tillverkas numera i Danmark. Och där kan de som vi vet inte krydda brännvin. De gödslar med dill i rubbet. Marknaden för kryddat brännvin som vi är vana vid är tyvärr liten. Nu vill jag inte plädera för mer krökande i största allmänhet, men jag vill rikta en uppmaning till de som ändå tänker ta sig en jamare att välja någon av de traditionellt kryddade alternativen. Det skulle vara en förlust för kulturarvet om jag inte längre kunde få njuta av en Östgöta sädes när min längtan till hembygden blir allt för stark. Och tänk om vi inte längre kunde få oss några droppar OP, Skåne, Bäska droppar eller Herrgårds. Det skulle kännas fattigare på något sätt.
Det andra kulturarvet jag tänker på passar dock bättre på museum eller i sagor. Det är naturligtvis monarkin. Feodala kvarlevor behöver inte bevaras i praktiken. De duger endast till att berätta om i avskräckande syfte som minnen av ett odemokratiskt förflutet. Nej, avskaffa monarkin så kan Carl Gustav Bernadotte och hans hustru fritt få uttala sig om precis vad som helst och leva som precis vanliga människor. Gör riksdagens talman till formell statschef och låt riksdagen utse honom. Då först har vi parlamentarism fullt ut, när också valet av statschef grundas på det parlamentariska läget. Vederbörande ska dock inte ha någomn makt mer än den talmannen har idag, att föreslå statsminister och att leda riksdagens arbete. Därutöver tillkommer endast representativa sysslor som i och för kan vara nog så betydelsefulla.
1 nov En tesked mot fanatism
Läser i VI- tidningen att Teskedsorderns stipendium mot fanatsim snart ska delas ut snart. Teskedsordern är instiftad efter en idé av den israeliske författaren Amos Oz och hans bok "Hur man botar en fanatiker". Amos Oz har länge varit aktiv i den israeliska fredsrörelsen. För honom är fanatismen det som skapar motsättningar, fiendskap oxh krig. Det gäller att bota fanatikerna, att skapa dialog istället för låsningar i absolut "sanna" positioner. Fanatiker är livsfarliga, och det alldeles oberoende av de är det av politiska eller religiösa skäl. För en fanatiker finns bara en absolut sanning och för att nå den blir i stort sett alla medel tillåtna. Fanatiker har väldigt sällan humor. De tar sin fanatiska inställning allt för allvarligt för att kosta på sig att skämta om saker och ting.
Men nu är det alltså dags att dela ut Teskedsorderns stipendium. Det ska gå till någon eller några personer eller organisationer som bidragit till en repsektfull dialog mellan människor och som river murar. Det behöver vi mycket mer av i den här världen.
Vill man stödja denna ordern kan man köpa en tesked i silver via www.teskedsordern.se
Det är att dra sitt strå till stacken för mer vidsynhet och tolerans.
Men nu är det alltså dags att dela ut Teskedsorderns stipendium. Det ska gå till någon eller några personer eller organisationer som bidragit till en repsektfull dialog mellan människor och som river murar. Det behöver vi mycket mer av i den här världen.
Vill man stödja denna ordern kan man köpa en tesked i silver via www.teskedsordern.se
Det är att dra sitt strå till stacken för mer vidsynhet och tolerans.
