28 feb Blå himmel men oväder på väg?

Det var mycket människor på stan idag. Långlördagar brukar locka och idag känns det som om det kommer en vår även detta år. Lite kyligt i luften men ändå lite värme i solen. Efter en stunds botaniserande på  bokhandeln blev det en förmiddagsfika på Wahlquists.

Tyvärr finns det moln i mer bildlik bemärkelse som riskerar många människors sommarsol.

J Duveborn, K- bladet,  vill inte att staten ska ge extra stöd till kommunerna trots vikande skatteunderlag. För Kristianstad handlar det som bekant om  minskade skatteintäkter i hundramiljonersklassen. Om det inte blir något statligt stöd och det borgerliga majoritetsstyret inte vill höja skatten innebär det flera hundra färre välfärdsarbetare i skolan och omsorgen. Det kommer att innebära kraftiga försämringar av kvaliteten. Det blir större klasser i skolan.

För en nyliberal som Duveborn är all statlig inblandning en styggelse. Han och hans likar har aldrig förstått att det går att förena ett starkt samhälle med ett modernt näringsliv. Det är ju till och med så att dessa båda storheter är varandras förutsättningar. Ett starkt samhälle fixar bra utbildning, en utbyggd infrastruktur och ett socialt skyddsnät för sina medborgare, grundbultar som behövs för att näringslivet ska bli framgångsrikt och utvecklas efter de krav tiden ställer. Samtidigt ger ett framgångsrikt näringsliv intäkter som ytterligare förbättrar utbildning, infrastruktur och skyddsnät vilket i sin tur ger näringslivet ännu bättre förutsättningar och så vidare i ett ständigt växelspel.

Ett svagt samhälle med tunna skyddsnät skapar otrygga människor, offentliga miljöer i förfall, en urholkad generell välfärd, mer privatvård, mer kriminalitet som sammantaget ökar klasskilllnaderna. Det försämrar näringslivets utveckling. Det blir färre med högre utbildning, den inhemska köpkraften minskar och en ständig och nödvändig strukturomvandling riskerar att motarbetas av människor vars hela försörjning hänger på arbetet när trygghetssystemen rustats ner.

Dystert scenario - Jovisst. Men det är de här sambanden vi socialdemokrater måste peka på och vinna förtroende för en annan politik än den som nu förs. Lyckas vi inte med det har vi snart skoputsare i gathörnen. Jag hörde förresten berättas att i en annons i Stockholsmtrakten söktes efter ett hembiträde. Jag blir allvarligt rädd för en sådan utveckling.

27 feb Efterarbetet

Idag fanns det andra numret av veckoslutstidningen "efterarbetet" i brevlådan. Det känns bra att det äntligen finns en vänstertidning i Skåne. Efterarbetet kan bli riktigt bra som en mer reportageinriktad tidning, för läsning under helgerna. I det här numret finns artiklar om spårbilar, den ekonomiska krisen i Kalifornien, kommunalrådslöner i Skåne, artiklar om nöje ocj kultur och så naturligtvis kåsören Röde orm. Tidningen ges ut i samarbete med Etc och har således också Johan Ehrenberg som skribent, med intressanta krönikor, denna gång om med frågan varför det är så fult med statliga företag. Eller är det inte det?

Det har varit en lång arbetsvecka fylld av kvällsaktiviteter. Skönt med fredag. Arbetsveckan har avslutats med boksluts- och budgetdialog för barn- och utbildningsnämndens räkning. Kommunstyrelsens arbetsutskott har fått en fyllig redovisning skolans verksamhet. Jag frågade centerpartiets Ingrid Karlsson om centern fortfarande ingår i majoriteten eftersom hon sagt att centern "to the bitter end" ska kämpa för Trolle Ljungby skola. En skola som majoriteten i barn- och utbildningsnämnden satt upp på ärendelistan till nästa sammanträde med förslaget att den skolan ska stängas.

Själv pläderade jag för breda politiska överenskommelser om skolan, eftersom vi de närmaste åren behöver fatta en del svåra beslut med bland annat stängning av små skolor. Det är bra om sådana ställningstaganden sker brett, Den typen av utspel som Centern gör försämrar nog tyvärr möjligheten till sådana svårare beslut.

Ikväll blir det opera på en biograf i Tomelilla.

26 feb Leve republiken!

Jag läser på republikanska föreningens hemsida att de fått en kraftig tillströmning av medlemmar. Cirka 300 personer har anmält sig till föreningen sedan det blev känt om Victoria Bernadottes och Daniel Westlings förlovning. Jag anmäler mig nu också som medlem i republikanska föreningen. Vill läsare av bloggen också göra det  går det bra att sätta in 120 kronor - på plusgiro 114 96 91-6. Ange namn, adress samt e-post.

Jag har naturligtvis inget emot vare sig Victoria eller Daniel och att de tänker gifta sig. Men monarkin är en rest av en svunnen odemokratisk tid. Den överenskommelse som finns om monarkin bygger på att monarken är utan formell politisk makt. Monarken får inte heller yttra sig över politiska spörsmål eller på annat sätt lägga sig i styrelsen av landet. Jag lyssnade på Victoria i samband med denna förlovning där hon sa att hon tänker uttala sig i olika frågor, till exempel om miljö. Det kan ju verka harmlöst, men vem vet vad hon tycker om miljön om ett antal år eller hur de politiska debatterna kommer att bli i miljöfrågan. Att yttra sig om miljö är ett solklart politiskt ställningstagande.

Idag har jag varit och träffat elevrådet på Österängs gymnasium. Trevliga och kunniga ungdomar. De trivs bra på Österäng och tycker att det finns ett klimat där det är enkelt att tala med lärare och skolledning. Det största problemet de lyfte fram är de slitna lokalerna. Det är ett bekymmer, det finns för lite pengar til underhåll. Tidigare idag hade det varit semmelätartävling på skolan. Vinnaren krängde 15 semlor. En stortartad prestation måste man säga.

25 feb Årsmöte

Ikväll är det årsmöte i Nosaby- Hammar S- förening. Det blir förmodligen en småtrevlig tillställning med ett femtontal deltagare. Jag är ombedd att prata lite skolpolitik och det gör jag naturligtvis gärna. Vi har ganska många S- föreningar i Kristianstad och de flesta är ganska små. Av tradition bygger de på geografiska områden uppbyggda kring mindre orter eller stadsdelar. Det finns en poäng med det och en gång var också de lokala nätverken tydligare. Idag är männiksor mer rörliga, man har sin bostad på en plats, sin arbetsplats på en annan och föreningsengagemang på en tredje. Jag tror att vi behöver förändra även vår organisation så att den mer bygger på intresseområden än geografi. Det kulle kunna bildas S- föreningar med kulturinrikning, internationell inriktning eller med inriktning mot miljö och natur, för att bara nämna några exempel.

Jag såg en notis på Aftonbladets hemsida om att Ibrahim Baylan ska utses till ny partisekreterare. Det är säkert ett bra val men jag undrar ändå varför inte Håkan Juholt kunde få fortsätta som partisekretare efter att ha varit biträdande. Han har på mig gett ett mycket gott intryck som kunnig och engagerad.

Jag läste även Helle Kleins rader med frågan om varför biksoparna vill förvägra Viktoria en kyrklig vigsel. Jag tycker att Helle Klein skriver mycket bra, men i denna fråga delar jag inte hennes uppfattning. Den formella, juridiska, vigseln bör ske borgerligt. Därefter kan de som så önskar ha någon form av kyrklig välsignelseakt inom den religion de önskar. Så är det i bland annat Italien.

24 feb Dags för medlemsskap i republikanska föreningen

Det har varit en lång dag idag. Fortsättning på utvärderingsdag med barn- och utbildningsnämnden i Höör och sen ikväll möte på Trolle Ljungby skola. Föräldrarådet hade bjudit in med anledning av barn- och utbildningsförvaltningens förslag om att stänga skolan. Det var fullsatt, säkert ett hundratal personer. Mötet var väl förberett och hölls i en god ton, även om kritiken mot förslaget är väldigt stor. Det är naturligtvis begripligt. Vi får diskutera vidare i vår grupp hur vi ska ställa oss.

Det kommer att bli tuffa tider framöver, när det gäller ekonomin.  Skolområdena sliter med sina budgetar, det är stora underskott i grundskolan och elevantalet minskar  bland de äldre barnen.  Hur göra med de små högstadiedelarna utanför Kristianstad om det visar sig både bli dyrt och svårt att upprätthålla ämneskompetenser?

Idag har det viktiga(?) skett att det offentliggjorts att Viktoria och Daniel ska förlova sig och sen gifta sig nästa år.  Jag säger grattis till dem! Ännu bättre hade det dock varit om monarkin avskaffades så att de kunde slå sig ihop utan att det blev en riksangelägenhet. Kan det inte i vår tid bli ett slut på denna feodala kvarleva. Låt oss iställer genomföra parlamenatrismen fullt ut och göra talmannen till formellt statsöverhuvud med titeln president. Hela makten ska ligga hos parlamentet. Presidentens formella roll kan vara den som talmannen har nu; utse regeringsbildare och leda riksdagens arbete. Därutöver tillkommer en del representativa plikter.

23 feb I Höör

Dagens program för utvärdering av BUF:S verksamhet 20078 är till ända och det är en stunds vila innan middagen. Det har varit en bra dag med genomgångar av gymnasiekola och grundskola. Bra diskussioner med skolchefer, övriga tjänstemän och nämndspolitiker. Intressant om utvecklingsprojekten med bland annat läslag. Intensiv lästräning under tio veckor där föräldrar är involverade ger bra resultat. Det är något att fortsätta med. Några sparförslag har vi inte sett ännu, det kommer innan vi slutar imorgon en ekonomisk diskussion.

Jag såg på Aftonbladets ledare att Islands nya regering har medvind. Över 60% stöd i opinionen för den rödgröna regeringen. Folket på Island är trötta på den nyliberala våg som så när svept bort Island som en självständig nation. Nyliberalismen måste rimligen vara död. Det behövs krafter som tar samhällsansvar och det kan bara en vänsterinriktad politik göra. En vänsterregering i kombination med ett långsiktigt tänkande på den så kallade marknaden behövs. För socialdemokratin handlar det om att tydliggöra nödvändigheten av det. Då vinner vi valet.


22 feb En ny vecka

Imorgon är det  måndag igen och veckans första två arbetsdagar ska tillbringas i Höör tillsammans med barn- och utbildningsnämnden, skolchefer och ytterligare några tjänstemän från barn- och utbildningsförvaltningen. Syftet är att utvärdera 2008 års verksamhet. gruppvis ges det presentationer och diksuteras. Ett bra sätt för oss politiker att få en samlad bild med analyser, utveckling och problembilder. Ekonomin kommer givetvis att diskuteras mot bakgrund av såväl de egna problemen med obudgeterade kostnader som de försämrade skatteintäktsprognoserna.

För min del är det viktigt att diskutera strukturfrågor kopplat till ekonomin. Här är det ofrånkomligt att till exempel diskutera de små skolorna. En annan viktig strukturfråga är de små högstadiedelarna på orterna utanför Kristianstad och Åhus. Här är det i första hand inte den ekonomiska variabeln som vi ska ta hänsyn till utan kvaliteten i undervisningen som kan bli lidande av ett för litet antal elever. Det kan då bli svårt att upprätthålla ämneskompetens i olika ämnen.

Så strukturfrågor samt även andra konkreta sparförslag som förvaltningen levererar måste diskuteras ordentligt. När det är gjort kan det bli nödvändigt att också diskutera skattesatsen om skatteintäkterna sjunker för mycket. Vi kan inte släppa våra ambitioner om en god generell välfärd med en bra utbildning för alla.

Min uppfattning är att en något större andel av de samlade intäkterna bör gå till offentlig konsumtion och inte privat för de med allra högst inkomster och som fått rejäla skattesänkningar. Den nuvarande regeringen urholkar medvetet samhällets kraft för att bemöta krisen. Det är bedrövligt att se!

21 feb Som väntat

Som väntat argumenterar Duveborn emot ett samhälleligt ansvarstagande för SAAB i dagens tidning. Han betraktar SAAB redan som dött. Jag kan naturligtvis inte tvärsäkert säga om SAAB har en framtid eller inte. Däremot är det min uppfattning att samhället/staten ska ta ett ansvar för den infrastruktur som är uppbyggd runt en högtekonologisk verksamhet. Det ansvaret kan tas tillsammans med näringslivet, det är bara det att näringslivet iform av GM har abdikerat. Sen spelar det ingen roll hur mycket Maud Olofsson upprepar att GM har ett ansvar. De kommer inte att ta det ansvaret därför att de inga pengar har.

Vill vi kalla oss civilisation måste det vara förenat med att bygga samhällen som är till för människor, inte för ett nyliberalt ekonomiskt system.

Igårkväll hölls, som jag nämnde i gårdagens blogg, en kulturkväll där ölkulturen hyllades. Det finns mycket gott öl. Igår smakade vi av mestadels olika sorter av aletyp med ursprung i Belgien, Storbrittannien, USA, Frankrike och Nederländerna. Det är spännande att prova alla dessa sorter. Många är av riktigt god kvalitet med ett djup i fylligheten, en rik beska och komplexa smaker. En av min favoriter är den franska La Goudale. Broder J vann vår interna tävling och hyllades med en speciell skotsk öl, Innis & Gunn, som är lagrad på ekfat och får en speciell smak av det.

20 feb Att fundera på en fredageftermiddag

1. Hur har de det som arbetar på SAAB?
2. Hur ska Duveborn försvara nyliberalismen i morgondagens K- Blad?
3. Vilka besparingsförslag kommer borgarna att lägga med anledning av de dåliga skatteinstäktsprognoserna?
4. Ska förstaklasskupeerna slopas på Skånetågen?
5. Blir det blåsigt i Malmö imorgon?
6. Hur formulera nödvändigheten av att rösta på S i europaparlamentsvalet?

Men ikväll blir det kultur, ölkultur med inriktning på ale.
Avkopplande en fredagkväll.

19 feb Man kan fundera på detta med SAAB och ansvar

Maud Olofsson upprepar hela tiden, som ett mantra, att skattebetalarna inte ska betala SAAB:s förluster, att det är i högsta grad osäkert om framtiden för SAAB och att SAAB mest gått med miljardförluster de senaste åren. Jag tycker att Maud Olofsson beskriver det här, utifrån sin ideologiska horisont, på ett skickligt sätt. Det är klart att man som skattebetalare inte vill bekosta en bilfabrik som bara går med förlust, det tror jag de flesta håller med om.

Men det här handlar, som så mycket annat, om både ideologi och en pragmatisk syn på samhälle och näringsliv. Det Maud Olofsson och den regering hon ingår i inte vill se är att samhället kan spela roll. För henne är statliga företag per definition av ondo. Hon ser och förstår inte att dynamiken i ett samhälles utveckling beror både på det samhället åstadkomer och det näringslivet åstadkommer och att det finns ett ömsedigt beroende. När den dymaniken fungerar som allra bäst är det bra för både människors välfärd och näringslivets utveckling. Maud och hennes blåa kamrater fattar inte detta samband.

VI ser av tradition pragmatiskt på ägandet. Det vikitiga har varit att se till så att det finns en bra arbetsrätt och bra arbetsmiljö. Vi har (haft?) starka fackföreningar som tecknat kollektivavtal. Men ägandet har betydelse ibland. Min uppfattning är att det bör finnas starka inslag av statligt ägande i värden som är grundläggande som kommunikationer och elförsörjning och kanske också i våra basnäringar som skogen och malmen.

När det gäller bilfabriker finns inget primärt intresse för staten att äga, däremot finns väldiga värden uppbyggda kring bilindustrin i form av kompetens och teknologi, som rimligen ska värnas och utvecklas. Behövs det ska inte staten backa från att ta ansvar så att dessa värden inte förstörs. Men Maud och hennes kompisar tänker nog tyvärr inte så. För de är det ideologin framför allt.

18 feb Ekomässa och vikten av att rösta den 7 juni

På Österängsgymnasiet genomförs en Ekomässa idag. En rad livsmedelsföretag visar sina ekologiska produkter. Mycket trevligt initiativ att mässan hålls här. Skolmaten är en viktig fråga och självklart ska vår ambition vara att öka andelen ekologiska livsmedel. Idag är den andelen faktiskt bara 11%. Det finns ett nationellt mål om 25% och dit bör naturligtvis livsmedelskommunen Kristianstad sträva. Jag kommer att ta upp frågan i S- gruppen i BUN  och föreslå att vi målmedvetet ska öka andelen ekologiska livsmedel.

En annan fråga som hänger ihop med skolmåltierna är måltidsmiljön. Jag brukar försöka äta skolmaten vid skolbesök och den tycker jag är bra. Däremot tror jag att vi ska arbeta mer för att få bra måltidsmiljöer. Det blir lätt slamrigt och en rätt hög ljudnivå. Färgsättning på gardiner, utsmyckning, typ av serveringskärl mm är också viktiga delar av måltiden. För att matupplevelsen ska bli positiv betyder miljön väl så mycket.


I förmiddags fick jag tillfälle att lyssna till Vanja Lundby Wedin som var här och besökte LO- facken. Hon pratade,  som vanligt engagerat, om vikten av att unga människor går med i facket och vikten av en hög organisationsgrad bland löntagare för att ge kollektivavtalen legitimitet. Det är ju så det är, många medlemmar ger facket tyngd. Vi måste bli bättre på att förklara och diskutera arbetslivets villkor. Goda villkor kommer av starka fackföreningar, inte av sig själva och framför allt inte av godhjärtade arbetsgivare. Den gemensamma kraften är oslagbar när det gäller att skapa förutsättningar för goda arbetsvillkor.


Vanja pratade även om vikten av att rösta i europaparlamenstvalet den 7 juni och om det riktiga ställningstagandet att rösta ja i riksdagen till EU:s nya fördrag. Det kändes bra att höra. Nu handlar det om politik, det är höger eller vänster i Europa. Till EU:s nya fördrag läggs ett socialt protokoll som har samma tyngd som de övriga grundpelarna om fri rörlighet mm i EU. 

Högerns Hökmark pläderar för att vi ska sköta vår egen arbetsmarknadspolitik här hemma utan att EU lägger sig i. Det han inte samtidigt säger är att han inget har emot att gränserna för kapitalet ska stå vidöppna. Men det är just när gränserna för kapitalet står vidöppna som vi behöver en stark vänster i Europa. Kapitalet tar aldrig något samhällsansvar eller i övrigt något ansvar för människors väl.

Tillsammans kan Europas socialdemokrater förändra EU. Rösta den 7 juni!


17 feb Tisdagkväll och det känns som om mörkret sänker sig i dubbel mening...

... när jag läser om moderaternas nya invandringspolitik. Det är Folkpartiet fast ett snäpp värre. Nu skruvas tonläget upp igen om hårdare krav, tvång på svenskakunskaper för medborgarskap, inget "prat" och bidrag utan här gäller det att ligga i om man ska platsa i Sverige. Migrationsminister Billström uttrycker det som om någon tycker att det är bättre att dela ut bidrag än att lära sig svenska och försöka komma in på arbetsmarknaden. Han spelar sverigedemokraterna i händerna med sin vokabulär och ger dem därmed rätt i sin argumentation. Det känns ledsamt om klimatet ska hårdna ytterligare.

Något vägs detta upp av kvällens möte där jag lyssnat på ideer om ett europahus eller globalt hus i Kristianstad. Här är det helt andra ord och tankar som vänds. Här handlar det om byggande av nätverk över gränser syftande till förståelse och humanism. Jag hoppas innerligt att det i längden är sådana här tankar som vinner. Då kan vi kansker nå ett högre stadium av civilisation.

Jag är bekymrad för BUN:s ekonomi. Det behövs mer pengar till grundskolan och mer resurser till elever som behöver lite extra stöd. Antalet undomar minskar nu på högstadiedelen, särskilt på orterrna utanför Kristianstad och Åhus. Hur gör vi för att upprätthålla kompetensen och kvaliteten på de mindre skolorna. Det är ju knappast acceptabelt att de som bor utanför Kristianstad och Åhus inte ska få samma möjligheter till en bra utbildning.

16 feb Noteringar en vintrig måndag, några frågor och en analys

Vinter har det blivit med lite vitt på marken. Jag hoppas veckans sportlovslediga barn och ungdomar njuter av sin ledighet.

Det finns naturligtvis mycket man kan grunna på en måndag som den här, blan annat följande:

Ska regeringen stödja SAAB ekonomiskt?  (apropå den franska regeringens stöd till Renault)

Är de rödgröna på väg uppåt i opinionen? (apropå gårdagens SIFO)

Vad är konst? (apropå konstfacks konstiga konstundervisning)

Är upphovsrätten  viktig? (apropå rättegången mot Pirate Bay)

Svar på dessa frågor mottages tacksamt.

Dagens analys: Det pågår en massiv marknadsföring av Stieg Larssons trilogi om Lisbet Salander och Mikael Blomkvist. Jag undrar varför? Jag måste medge att jag är väldigt fascinerad av böckerna och den osannolika hjälten Lisbeth Salander. Så tycks många fler än mig vara att döma av hur bra böckerna sålt.  Jag tror inte de som gjort filmen behöver vara bekymrade över kommande tittarsiffror och därför känns den omfattande marknadsföringen som överarbetad. Jag tror rent av den kan få motsatt effekt. Frågan som kan ställas är ju om filmen inte står på egna ben. 

Men det som är mest intressant är vårt behov av hjältar och hur en sådan ska se ut. Lisbeth Salander är onekligen lite annorlunda än de flesta andra. Och det är väl just det, vi vill ha det oväntade, det irrationella. Men det räcker nog inte med det. Osannolika figurer går enkelt att hitta på, det måste till något annat också. Jag kan tänka mig att det osannolika måste vara förenat med något som går att tänka sig i verkligheten, någon det går att ändå identifiera sig med, någon att känna med. Det är nog det som skiljer Lisbeth Salander från James Bond. Bond är saga och inget mer. Lisbeth Salander är Lisbeth Salander.





 

15 feb Äntligen vuxen!

Äntligen vuxen ! - Ja så heter den utställning som invigdes idag på museet. Äntligen vuxen är ett projekt som pågått rätt länge och som har formats tillsammans med unga människor. Produkten har blivit en utställning som på olika sätt åskådliggör vuxenblivandet.

Så här fungerar ett modernt museum när det är som allra bäst. Museet berättar berättelser som med hjälp av museets  kompetens om kulturarv ställer frågor som är relevanta för vår tid. Berättelserna och frågorna som ställs har fångats in med hjälp av många. Professionen har i ett möte med medborgarna formulerat frågorna.

Invigningen var synnerligen välbesökt. Det var fullt. Ibland skulle man önska ett större utrymme på museet för sådana här tillfällen. Väldigt roligt!

I utställningen ställs frågan om när man är vuxen, vad som kännetecknar vuxenhet.  På ett ställe i utställningen kan man utifrån ett antal påståenden lägga en liten plastboll i ett rör vid varje påstående. Mest bollar idag fick det påstående som säger att man aldrig blir vuxen. Det är naturligtvis svårt att definiera vuxenhet, men för mig kan jag tänka mig att det betyder att jag förstår vikten och innebörden av att ta ansvar. Ansvar skulle alltså vara ett tecken på vuxenhet. Men det finns naturligtvis många sätt att närma sig detta begrepp. Jag ska gå och titta på utställningen fler gånger och grunna på det.

14 feb Hjärta

På "På spåret" igår var det en fråga om moln. Ett av dem var ett cumulusmoln och jag kom då att tänka på den finska sånggruppen Cumulus som en gång sjöng:

"Skynda dig älskade skynda att älska
dagarna mörkna minut för minut
tänd några ljus det är nära till natten
snart är den blommande sommaren slut"

Detta kan ju passa en dag som denna, den 14 februari 2009.
Nu är det ju inte sommar men raderna kan väl ses lite bildligt. Kärlek måste hållas levande kanske det kan betyda.

Jag mötte I igår när jag var på väg hem från jobbet. Vi pratade naturligtvis om politik och om hur vi når ut. Vi pratade särskilt  om vikten av att nå ut till unga människor. Jag tror att det är nödvändigt att gå tillbaka till våra mål och vad som är meningen med det vi vill. På ett sätt handlar det om kärlek; kärlek till människor, till naturen och till själva livet. Det handlar om att alla ska uppleva hur det kan vara att få må bra, ta tillvara sina gåvor och talanger och utveckla dem tillsammans med de man möter, älskar eller umgås med. För oss handlar det om att skapa de materiella och etiskt/moraliska förutsättningarna för att det ska bli möjligt.

Idag börjar E sin resa norrut och H fyller 25 år.
Jag känner en stor kärlek till dem.

13 feb Otursdag för kulturen

Igår presenterades kulturutredningen. Det är en borgerlig produkt som framför allt ser kultur som något man ska ha nytta av. Helst ska den inte heller kosta så mycket. Sponsring är särskilt bra.

Om 1974 års kulturpolitik innehöll visioner så handlar denna produkt mer ett mekaniskt fördelande av knappa resurser. Det ska som fördelas av staten ska hanteras av tre statliga myndigheter varav "Myndigheten för konstarterna" är en.

Jag skrev i höstas apropå Björklunds inrättande av "Statens skolinspektion" att han troligen trivts i det gamla Sovjetunionen med alla krav, ordning och reda, betyg, centralstyrning och så "Statens skolinspektion." En krönikör i Aftonbladet idag liknar på samma sätt "Myndigheten för konstarterna" vid något gammalt sovjetiskt.

Det skulle kunna vara en tillfällighet men är nog inte det. Högerns och den borgerliga kritiken mot den centralistiska socialismen faller platt när de i praktiken driver en verkligt centralistisk politik. Den liberala tilliten till den fria människans skaparkraft är som bortblåst när det gäller skola och kultur. Det enda de är emot, och använder sig av retoriskt, är kollektivismens påstådda hot mot individens frihet. De har aldrig förstått vikten av människors organisering som ett sätt att nå större individuell frihet. En centralistisk och stark statsmakt har de inget emot, det de inte gillar är när människor själva organiserar sig. Den organiseringen är alltid ett hot mot de som har makten. Gärna en stark stat, men inga starka fackföreningar, skulle kunna vara en äkta  högerparoll.

Nu kan nog inte staten ta död på den fria kulturen iallafall. Det kommer att finnas kulturutövare som även i framtiden vågar ifrågasätta det bestående och tänka fritt och självständigt. Det staten tyvärr kan göra är att försämra förutsättningarna för kulturen att  nå ut till de som kanske inte så ofta går på teater, på konserter eller tittar på konst. Det är ju inte säkert att sponsorerna tycker att det är en prioriterad fråga.

Struket är ambitionen att motverka kommersialismens negativa verkningar. Och vad skulle de annars göra som inte förstår att kommersialismen kan ha negativa verkningar, vars själva livsluft är kommersialism.

Dock lär vädret bli bra i helgen.

12 feb Banklån för fattiga blir dyra

Idag har ett av alla de där lånerbjudandena landat i brevlådan. Denna gång från Citibank. De förmånliga lån de erbjuder har en ränta på mellan 5,95 och 15,95 %. Det är ens förutsättningar som bestämmer räntan.

Vem lånar pengar av av en bank som denna? Och får lån till en ränta på 15,95 %? ja, inte är det de med de bästa bankkontakterna och de fetaste plånböckerna. Det här är bara för dem som med går med mössan i hand till en vanlig bank och får nej till ett lån för att de tjänar för taskigt eller ha blivit av med jobbet. Ingen tar väl frivilligt ett lån till 15,95 %-s ränta.

Sån´t här blir jag illamående av. Jag tittade på Citibanks hemsida och får där veta om att de bryr sig om miljön och ägnar sig åt välgörenhet. Skulle det försvara ockerräntan? På hemsidan står det dock inte hur mycket VD och styrelse tjänar och vilka bonusar de har. Förbjud skiten, är min absoluta uppfattning om sån´t här.

I Israel och Palestina blir det tufft för de som vill ha fred och försoning. Extremismen tilltar och det bådar inte gott. Fortsätter att hoppas på Obama och hans nya linje och att de sätter riktig press på Israels regering. Världen har inte råd med denna konflikt längre. Den måste få ett slut. Nu!

11 feb Den orangea revolutionen...

...brukar man väl kalla demokratirörelsens seger i Ukraina häromåret. Det kan man däremot inte kalla det orangea budskap som idag landat i min brevlåda. Det är snarare den "orangea reaktionen" där det berättas om hur man lyckats med sina aktieplaceringar för att få en så bra pension som möjligt någon gång i framtiden.

Själv minns jag med viss nostalgi det decennium, 70- talet, som lade grunden för min vision om hur jag önskar att samhället ska se ut. Det handlade om solidaritet, det handlade om den gemensamma välfärden här hemma och stödet till förtryckta folk runt om på Jorden. Börsnoteringar visste vi knappt vad det var och knappast var man hittade dem. Har för mig att de lästes upp på radions program två, där dessa samsades med andra smala inslag.

Sen hände något. Vänstern förlamades av inre splittring och entusiasmen och glöden dog ut. När 80- talet började hade högern och deras ideologer formerat sig. De började prata om individens frihet som betydde frihet från solidaritet och gemenskap. De tillskansade sig det så kallade problemformuleringsinitiativet där skatter blev problem och kollektivet ett hot mot individens frihet. Sakta men säkert, steg för steg har ett annat synsätt än solidaritetens blivit det som kommit att dominera.

Nu sitter vi här och bevakar våra premiepensionsfonder och tittar på  börsens upp- och nergångar dagligen på helsidor i tidningarna. Vi har blivit en del av det kortsiktiga tänkandet där vi uppmanas att vara aktiva och byta fonder om det blir för lite plus på det ena stället. Vi sitter här och drunknar i valmöjligheter av elbolag och telefontjänstleverantörer. Vi sitter här och bevakar våra egna positioner och går ur facket för att vi inte begriper vad det är till för. Vi sitter här och tackar och tar emot när Reinfeldt pratar om välfärd och sänker skatterna för de som redan har mest. Kanske är det ändå bäst att köpa en försäkring nu när den offentliga sjukvården inte räcker till och salarna är överfulla på sjukhusen?

Man kan prata om frihet, men det var väl inte det här vi menade med frihet. Inte vi som gick i demonstrationstågen på 70- talet iallafall.

10 feb Skatter och annat

Idag är J Duveborn igång igen om sina skattesänkningar. Ingen vill ha högre skatt än nödvändigt. Men varför börjar aldrig Duveborn med att fundera över den gemensamma välfärden? Vad behöver vi finansiera gemensamt för att upprätthålla idén om ett samhälle för alla? Kan Duveborn fås att acceptera det förhållandet att det finns de som behöver mer stöd än andra och att de kanske inte har råd att betala det själva?

Utgångspunkten är naturligtvis att var och en har ansvar för sitt liv och hur man formar det. Det är bara det att för att det ska vara möjligt för många som möjligt att forma sina egna liv, så behöver en del lite mer hjälp i starten. Andra kan behöva stöd efter en sjukdom eller olyckshändelse. Åter andra måste fortbilda sig eller omskola sig när fabriken lagt ner. En och annan behöver en ny njure eller ett nytt hjärta.

Jag ser det som att graden av hur civiliserat ett samhälle är direkt relaterat till graden av solidaritet i det samhället.
För Duveborn är allt så enkelt - Sänk skatten så löser sig allt. Jag begriper uppriktigt inte hur han föreställer sig att det finns ett utrymme för den där solidariteten i ett samhälle som håller ihop, som värnar om sina medborgare och som inte ställer någon utanför.

Idag är det val i Israel och världen väntar nog med en viss vånda på resultatet. Det finns risk för ett eskalerat hat och med det mer våld om det blir som opinionsmätningarna visar. Extremism och fanatism är reella hot mot mänskligheten. Det är rädslan som föder hat. Jag hoppas ännu att Barack Obamas nya utrikespolitiska linje ska bereda marken för en långsiktig och hållbar fred i Mellanöstern.

9 feb En högst vanlig måndag

Lite skrivarbete på jobbet inledde dagen. Under förmiddagen författade jag också en interpellation ställd till Pierre Månsson om modersmålsundervisning. Vi får se om han svarar på fullmäktige imorgonkväll. På lunchen fick jag ett tidningsklipp av en god vän, med en intervju med Nils Claesson, son till Stig Claesson, om hans bok om fadern. Ska bli intressant att läsa den.

Jag läste att S, MP och V nu inlett sitt arbete i olika rabetsgrupper med att ta fram ett regeringsprogram.Jag tycker att Mona Sahlin uppträder med en större säkerhet nu än tidigare. I Agenda igårkväll var hon riktigt bra i debatten med Reinfeldt. Centerns svek i kärnkraftsfrågan är inte så svårt att förstå. Vad det handlar om är taktik. Man vill till vilket pris som helst visa upp en enad fasad utåt. Man säger att man vill bjuda in oppositionen till samtal om energifrågan men i praktiken agerar man tvärtom.

Det blir tufft att vinna valet 2010, men det är nödvändigt. Ta ledningen nu Mona Sahlin i det oerhört viktiga arbetet att formulera ett hållbart program för nästa mandatperiod. Bakom den glättiga blåa fasaden som Reinfeldt och hans vänner målar upp ser jag bara en raserad generell välfärd. Det blir inte bra för det här landet och för den sammanhållning i ett land som behövs för att så många som möjligt ska ha det tryggt och gott.

En god vän till mig hade för längesen en bonad med texten "Bättre rik och frisk än fattig och sjuk". Vi skrattade gott åt den på 70- talet. Nu fastnar skrattet i halsen.

8 feb Vila

Fint vid havet idag. Lågt vatten. Ganska stilla och med rätt stora inslag av blå himmel. Det finns en bänk i dynkanten, i lä, där det brukar vara skönt att sitta en stund.

Jag tittade på reprisen av Babel där Nils Claesson, son till Stig Claesson, intervjuades. Han har skrivit en bok som kommer ut i mars, "Blåbärsmaskinen", som handlar om uppväxten med en berömd far som uppenbarligen var svår att leva med. Mycket missbruk av sprit och tabletter. Jag ska läsa den när den kommer ut. Men han skrev bra, Stig Claesson. För mig har många av hans böcker varit riktigt stora läsupplevelser. De duger att återvända till.

7 feb Går och är småförbannad en lördagförmiddag

Jag tänkte jag skulle släppa frågan om undervisning på modersmålet under helgen, men kan ändå inte släppa tanken. Igår pratade jag några forskare inom pedagogiken om detta ämne. Jag har nu fått klart för att forskningen är entydig. Tvåspråkighet är inget problem, snarare en tillgång. Vad vill egentligen Folkpartiet? För så här är det:

Modersmålsundervisning i hela ämnen, t ex matematik, är inte så vanlig i Sverige. Däremot förekommer det att barn tidigt får merparten av sin undervisning på sitt modersmål. Det kan vara när man precis kommit till Sverige. Grund för det är att det finns bättre förutsättningar att lära ett annat språk om man behärskar sitt eget. Det svenska språket ska naturligtvis in tidigt i undervisningen. Det finns ingen motsättning här. Om det vore så skulle i så fall det innebära att det bara fanns plats för en viss mängd ord i hjärnan, men så är det inte.

Den riktigt stora undersökning som gjorts är amerikansk och presenterades 1997 av forskarna Wayne Thomas och Virginia Collier. De hade följt 40000 elever som under de första sex åren i skolan fick hälften av undervisningen på sitt modersmål och hälften av undervisningen på engelska. Efter de sex åren hade de eleverna bättre resultat i skolan jämfört med andra.

Folkpartiet gör ett problem av något som inte är ett problem. För problem blir det när det fiskas i grumliga vatten om invandrare som inte ens ska lära sig svenska i skolan. Christer Nylanders problembild av skolan som han presenterade igår i K-bladet var i detta sammanhang belysande. Hans ställningstagande om modersmålsundervisningen i skolan hade inte dugg att göra med det som han i artikeln beskrev som problem med att många ungdomar inte klarar gymnasieskolan. Så associeras problem till språk utan någon koppling till vad forskningen faktiskt har belagt. Troligen skuklle det bli så att fler klarade gymnasieskolan om fler unga invandrare fick lite mer av sin första undervisning på sitt modersmål. Det är bedrövligt hur ett socialliberalt parti har förfallit till ett auktoritärt!

Förra fredagen utlyste jag en tävling och har fått ett svar. Någon skiljefråga behövs alltså inte. Ska fundera på det inlämnade svaret som förvisso var kreativt och nytänkande , men kanske inte helt i linje med facit.

6 feb Ett glas öl

Hasse Alfredsson sjöng en sång en gång där han undrade om barnen i en framtid skulle få ett glas öl. Funderingen var om hur framtiden skulle se ut. Allt det han mindes som fint, skulle barnen få uppleva det? Ett glas öl, det var nog ändå det bästa.

Sången sjöngs på 70- talet och nu är det snart 40 år senare.Ännu kan man njuta av ett glas öl, ännu finns det dragspel och vals och bruna bönor. Men det finns mycket annat också. Det kanske är annan musik och dans som tagit dragspelets och valsens plats? Det är kanske mer pizza och kebab än bruna bönor?  

Själv en bit över 50 känns sjuttiotalet som i förrgår. Själv tyckte jag saker och ting var enklare då. Uppfattas kanske världen som mer komplicerad med stigande ålder? Eller är det så att världen faktiskt är mer komplicerad. Relationerna och beroendena mellan länder och folk är kanske tätare och större. Kontaktytorna kanske skaver mera när en dag ondskans axelmakter utses, när en annan dag gasledningarna stängs så att människor i Bulgarien inte kan värma upp sina bostäder mitt i vintern och när en tredje dag finanskraschen i USA drabbar hela världen?

Jag hittade idag en utsökt fin öl från Slottskällans bryggeri i Uppsala. Ett jubileumsöl, en "decennium bocköl" för att fira bryggeriets 10- årsjubileum förra året. Kraftfullt och mustigt. Passa på och prova det, det finns bara ett tillfälligt parti hemma på Systembolaget här i Kristianstad. Ett gott glas öl en fredag efter jobbet är för mig riktigt god livskvalitet. Önskar att många, både nu och efter mig, får uppleva den kvaliteten.

5 feb Kärnkraft

Jag gillar inte kärnkraft och tillhörde den krets av protetsterande som redan runt 1980 demonstrerade mot kärnkraften. "Vad ska väck? Barsebäck!",  har jag hojtat ett antal gånger liksom "Vad ska in? Sol och vind!". Jag har  fortfarande samma ståndpunkt, och Barsebäck är ju för övrigt redan stängt. Tack Göran Persson för det! Men jag tycker det är OK att de reaktorer som nu finns får användas så länge de fungerar på ett tryggt och säkert sätt och att också ta ut så mycket kapacitet som det är möjligt ur dem.

Däremot är jag fortfarande bestämd motståndare till nya kärnkraftverk. Om politiken varit tydligare med att förverkliga det folkomröstningen 1980 visade, nämligen att kärnkraften ska avvecklas, så hade vi kommit en bit längre när det gäller att utveckla alternativen. Att nu öppna upp för nya kärnkraftverk är direkt kontraproduktivt för utvecklingen av alternativ.

För att utveckla alternativ krävs politiska beslut, marknaden kan inte sköta det. Det finns väldigt goda exempel på att utvecklingen av alternativ till fossil förbränning till exempel, kommit som en följd av politiska beslut. Här i Kristianstad har vi varit mycket bra på att ta till oss LIP- och KLIMP- pengar när kommunala fastigheter konverterats från olja till fjärrvärme eller när biogasproduktionen byggts ut. Så tar vi en del små steg bort från både oljeberoende och kärnkraftberoende.

Nu i dagarna har en skiss presenterats på en vindkraftpark med 500 vindkraftverk i Hanöbukten. Dessa kommer att producera lika mycket el som de båda Barsebäckreaktorerna gjorde. Fantastiskt!, säger jag. Det är den vägen vi ska gå vidare på.

Mitt motstånd mot kärnkraft beror till mycket stor del på det radioaktiva avfall som produceras och som är livsfarligt för allt levande i tiotusentals år. Det är djupt omoraliskt att bygga vår välfärd på någonting som får dessa ohyggligt långvariga konsekvenser. Vi har heller inte aning om idag vilka krafter i form av naturprocesser som kan göra en "säker" lagring av det radioaktiva avfallet osäker.

4 feb Diverse sysslor

Det gladde mig mycket att se en pedagogforskare i ett debattinlägg i dagens K- blad döma ut det folkpartistiska förslaget om förbud mot modersmålsundervisning som populism. Egentligen är det en sorglig utveckling som Folkpartiet befinner sig i. Det socialliberala partiet hart blivit ett marknadslberalt och auktoritärt parti. Liberalt när det synen på marknaden och auktoritärt när det gäller synen på människor. Men man brukar ju säga att det att vara liberal är att vara kluven och det här är kanske ett tecken på det.

En humanistisk syn på människan innebär inte ett kravlöst tillstånd. För att växa behöver ett barn utmaningar med stegrande svårighetsgrad. Men för att växa behöver det barnet också kärlek och tillit utan förbehåll. Att ställa krav, jag pratar egentligen hellre om den enskildes ansvar, måste alltid vara förenat med att man samtidigt visar respekt, tilltro och förmåga att leva sig in i en annan människas situation. Då finns det förutsättningar att förstå kraven och förstå att de är ställda utifrån att den som ställer kraven önskar allt gott.

Den björklundska retoriken är den helt motsatta. Vem kan, när man lyssnar på honom, ta till sig budskapet att han önskar gott? Hans salvelsefulla inlägg låter mer som en straffande, fundamentalistisk religiös ledare. Måtte den socialliberala rest som finns kvar i Folkpartiet återta makten i det partiet. Då kan det bli möjligt att föra mer konstruktiva diskussioner om till exempel skolan.

I övrigt har dagen bestått av en presskonferens på förmiddagen angående gårdagens sammanträde i barn- och utbildningsnämnden, samtal om skolfrågor med nämndens ordförande, lunch på museet med arbetskamrat, samtal med ekonom, lite mailkorrespondens och lite förberedelser inför mötet med fullmäktigegruppen imorgonkväll. Fullmäktigegrupen har utöver vanligt gruppmöte inför nästa fullmäktigesammanträde också årsmöte för gruppen. I egenskap av sekreterare i gruppen har jag därför haft nöjet att sammanställa en verksamhetsberättelse för det gågna året. Man kan roa sig på många sätt. Under förra året lämnade den socialdemokratiska fullmäktigegruppen in nio motioner och elva interpellationer. Vi bör höja den siffran i år, tycker jag.

3 feb Kryss i taket

Idag kritiseras Folkpartiet i K- bladets ledare. Det har mig veterligen aldrig hänt förut. Man är, med all rätt, kritisk till den folkpartistiska populismen i invandrarfrågor. Det förekommer att hela undervinsingen ges på ett modersmål, till exempel arabiska. Det vil man  nu förbjuda, trots att det finns forskning som pekar på att undervisning på det sättet kan förbättra förutsättningarna att lära sig svenska. Nu är detta inte så vanligt förekommande, men däremot är det vanligt att viss stödundervisning ges på modersmålet. Förslaget är populistiskt därför att man gör ett problem av något som inte är det.

Vi har haft ett långt nämndsammanträde med barn- och utbildningsnämnden idag. Inte så många ärenden, men flera viktiga. Boklsutet visar -21,5 miljoner kronor. Det är mycket men inte det allvarligaste. Prognosen i november pekade på
-7 miljoner vilket innebär att mycket oförutsett plötsligt dök upp i slutet av året. Det är inte bra. Gymnasieskolorna går minus, grundskolan går minus och kostenheten går minus, det är de stora delarna. Fler har sökt friskolegymnasier än vad man räknat med. Det stora problemet med förra årets resultat är egentligen vad det innebär för årets budget. Den bygger till vissa delar på felaktiga förutsättningar. Vi yrkade på att sättet att budgetera måste ses över inför 2010.

Nu har borgarna beslutat rekommendera at även 7- åringar kan ha nytta av betygsliknande omdömen. Vi säger ja till skriftliga omdömen som komplement till den muntliga informationen i samband med den individuella utvecklingsplanen. Inga problem med det. Men att föra in begreppet "betygsliknande" är både vilseledande och dumt. Jag ser det inte som något annat än politisk retorik. Det tillför ingenting utan gör snarare mer skada än nytta.

2 feb Om att stjäla väljare

En genomläsning av K- bladets ledare till frukost brukar var ett pålitligt sätt att få adrenalinet att rusa till och blodtrycket att höjas. Så även denna vackra måndag. Ledarskribenten, det är fortfarande osignerade ledare i K- bladet men det finns väl ingen annan än J Duveborn, skriver att S naturligtvis har för avsikt "att stjäla väljare från andra partier" i det kommande europaparlamentsvalet. Just det uttrycket har jag aldrig sett förut när man försöker övertyga väljarna om sitt politiska alternativ. Nu är det inget att förvånas över att J Duveborn uttrycker sig på det viset. För honom är själva socialdemokratin som företeelse en förolämpning. Att partiet därtill har fräckheten att bedriva politisk verksamhet som går ut på att få fler väljare är uppenbarligen mer än han kan tåla.

I samma ledare ondgör han sig åter över sambandet mellan socialdemokratin och LO. Han förfasar sig över den "inskränkta delen av LO- kollektivet" som tycker att svenska jobb ska gå till svenska arbetare.

Dessa båda exempel, i en och samma ledare, visar med all tydlighet på ohederligheten hos Duveborn. Språkbruket om S är att partiet "stjäl" och om LO insinueras det någon slags rasism om svenska jobb till svenska arbetare. Detta är nu fel och det vet naturligtvis Duveborn. Socialdemokratin och LO har varit och är frihandelsanhängare. Vår industri är exportberoende och såldedes är också välfärden i Sverige beroende av det. Den som senast uppmanade folk att köpa svenskt var statsminister Reinfeldt. Det som Duveborn grovt och avsiktligt missupfattar är att det vi kräver är konkurrens på lika villkor. Samma spelregler ska gälla för alla i Sverige, det vill säga svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige.

Europa är en öppen och fri marknad. Kapitalet flödar fritt över gränserna. Nu är det livsviktigt att politiken hänger med och sätter ett ramverk för kapitalet. Facket måste hänga med och bli stora och starka och teckna bra kollektivavtal. Vi har Europa som arbetsfält, vinner kapitalet förlorar löntagarna.

Min enda uppmaning till alla som läser denna spalt är att rösta rött i europaparlamentsvalet. Det har stor betydelse om det är höger eller vänster som regerar i Europa. Rösta rött och var med och påverka och förändra världen!

1 feb Vem formulerar hoppet, del 2

Jag refererade i höstas Helle Kleins fråga "Vem formulerar hoppet?" Dem som gör det vinner och vem skulle göra det om inte socialdemokratin. Vårt enda och stora uppdrag är att  1) Formulera hopp och 2) Omsätta det i praktisk handling. Vårt hopp, våra drömmar, handlar om människors frihet, frihet att äga makten över sina liv och med den makten forma sina liv i gemenskap med andra.

Det här är svårt och det tror jag är en viktig förklaring till att vårt parti förlorade förra valet. Vi formulerade inte hopp, vi formulerade förvaltning, identifikation med våra system och varningar för andra.

Att formulera hopp handlar om att ingjuta mod och tilltro till framtiden. Det handlar om att i en komplicerad värld ändå se och förstå att världen går att påverka och förändra. Vår rörelse har i mer än hundra år påverkat och förändrat världen, det är klart att det kommer att vara möjligt i ännu många år.

Idag har jag lyssnat på Laila Naraghi på ett av seminarierna i Västerås. Hon talade om solidaritet i ett EU- perspektiv och ett globalt perspektiv. "EU är fantastiskt", sa Laila i sin inledning. EU är världens största biståndsgivare. EU har en infrastruktur som behövs för att fatta beslut om förändring. EU går att förändra precis som socialdemokratrin har förändrat Sverige i hundra år. EU kan vara en progressiv kraft i världen. EU är inte längre något som kan beskrivas som "Fästning Europa", där bara de rikaste länderna är medlemmar. EU har växt och utjämnat klyftor mellan länder och gör det nu. Vi kan tillsammans med våra europeiska socialdemokratiska vänner förändra världen!

Laila Naraghi är en av dem som formulerar hopp.

RSS 2.0