anderstell

- Är kartkunskap viktig? (Tex kunskap om huvudstäder i olika länder)
- Ska pedagogiska metoder utvärderas?
- Ska staten ge ekonomiskt stöd till kommuner som har det tufft?
- Har näringslivet något samhällsansvar?
- Är de en viktig handling att Ericssons chefer fryser sina löner? (Kan Svanberg klara sig på två miljoner i månaden även i fortsättningen?)
- Hur skapar vi bättre måltidsmiljöer i skolan?
- Hur går det med Bromölla efter alla varsel?
- Blir det fred i Mellanöstern?
- Vilka lag går till final i "På spåret"?
- Hur går vi åt barn- och utbildningsnämndens underskott?
- Får S bättre siffror i nästa opinionsmätning?
- Lever vi i ett expanderande universum?
- Kommer räntorna att sänkas ännu mer?
- Fixar Barack Obama den ekonomiska krisen i USA?
- Kommer kustplanen att antas på fullmäktige i februari? (Blir det byggrätter på 90 eller 140 kvm i sommarstugeområdena?)
- Kan inte han med "skitåret", Littorin, få sparken snart?
samt
- Hur blir vädret imorgon?

Tacksam för hjälp med dessa frågor som behöver svar.

"Vår uppfattning är att skriftliga omdömen är ett bra komplement till den muntliga informationen som ges vid ett utvecklingssamtal. Det är också så det skriftliga omdömet motiveras i Skolverkets Allmänna råd i frågan. Dessa Allmänna råd bygger i sin helhet på avsikten att förbättra dialogen mellan skolan och elever/föräldrar. Omdömen som är betygsliknande stärker inte det syftet. Betygsliknande skriftliga omdömen förmedlar bilden av en exakt kunskap om en elevs kunnande baserat på de uppnåendemål som finns i kursplanerna. En sådan exakthet blir endast skenbar eftersom uppnåendemålen är många och komplexa.

De allmänna råden förutsätter inte på något sätt omdömen som är betygsliknande, tvärtom, inte något sägs om att omdömena får en bättre kvalitet om de är betygsliknande.

Vi socialdemokrater avvisar särskilda rekommendationer från barn- och utbildningsnämnden till förvaltningens rektorer om införandet av betygsliknande omdömen. Om rektorerna gemensamt finner det av förvaltningen utarbetade förslaget som användbart kan de naturligtvis använda sig av det."

Idag uppmärksammas förintelsen. Den industriella slakten på sex miljoner judar, på homosexuella, romer och funktionshindrade får aldrig glömmas. Ideologier med politiska och religiösa förtecken har genom historien använts för förtryck och massmord. Föreställningen tycks vara att uppfattningen om en absolut sanning rättfärdigar massmord på vägen till målet. Detta kan kallas fanatism och därför är all fanatism ett potentiellt hot mot mänskligheten. Nazismen som idé är unik och framväxt ur kolonialismens rasism och 1800- talets rasbiologiska tänkande. Den är uttryckt som ideologi där utrotning av det man betraktar som lägre stående är en ingrediens. Nazismen kan med sin särprägel aldrig jämställas med andra ideologier som inneburit diktatur och massmord. Varje historisk företeelse ska behandlas och studeras för sig. Vår uppgift måste vara att berätta om detta och förankra demokratiska och humanistiska ideal hos det uppväxande släktet.

... men rätt trevligt ändå.

Jag har idag, på förmiddagen, besökt Furets förskola i Tollarp och deltagit i aktiviteterna en stund. Det är intressant att följa hur genomtänkt verksamheten är. Det liknar inte på något sätt skola, men en verksamhet där lärandet blir en del av leken. Jag avslutade med lunch tillsammans med barnen och kaffe och lite småprat med personal.

Därefter lite papperssortering, ett möte med en förteträdare för en friskola och sen blir det kommunstyrelsemöte klockan fem.

Jag lyssnade i efterhand på Obamas tal igår. Jag tycker han tog upp rätt mycket av vad jag skrev i min blogg att jag förväntar mig av honom. Han har förmodligen läst den.

Jag är rätt bekymrad över BUN:s budget. Det blir minus för förra året och jag misstänker att vi har med oss utgifter till i år som vi inte budgeterat för. Detta samtidigt som skatteintäkterna viker gör inte situationen särsklit ljus.

Jag fick ett MMS med bild på muren från en god vän som är på en semstervecka i Kina. När man ser gråvädret här hade det onekligen varit trevligt med en längre resa.

Denna dag noteras:

...att J Duveborn i dagens K- blad som vanligt talar illa om public service. Han förstår inte skillnaden mellan en reklamberoende TV- kanal och en avgiftsfinansierad. En avgiftsbaserad public service TV är oberoende. Det är inte en skattefinasierad som han påstår. Dert är viktigt att public service fyller funktionen av att fritt kunna granska makthavare utan att riskera minskade skatteanslag. Den risken är mindre med en levande demokrati, men om det dyker upp makthavare som får för sig att styra public service ska det vara så svårt som möjligt att göra det. Public service är fri televsion. Om det kniper ekonomiskt för en ägaren till en reklamfinansierad TV- kanal tror jag inte han skulle tveka ett ögonblick att lyssna på en stor köpare av reklamtid, om denne har synpunkter på innehållet i programmen. För en sådan ägare är det i första hand en fråga om att tjäna pengar. TV- verksamheten bedrivs knappast som någon form av ideell verksamhet.

...Henric Borgströms intressanta ekonomikrönika i samma tidning. Han redogör för hur riskkapitalbolagen suger vinster ur företag och sen låter dem falla. Direktörer som förmedlar sådana affärer tar feta konsultarvoden. Var finns långsiktiga industrialister nu för tiden?

...från Dagens samhälle att allt fler kommuner får revidera sina budgetar. I Kristianstad blundar den borgerliga majoriteten så gott de kan för vad den försämrade ekonomin kan innebära.

... från dagens Aftonbladet att den schweiziske ekonomen Marc Faber bedömer att USA kommer att gå i konkurs. De gigantiska lånen kommer att sänka landet. Det vore inte bra för världsekonomin, men belyser vikten av av ett starkt och stabilt EU.

...att kvällen kommer att ägnas åt lite schackspel, några pilsner och allmän trevnad.

Civilisationen har tyvärr ännu inte nått några högre höjder. Som människor har vi en enorm kapacitet, men som vi knappast nyttjar särskilt ändamålsenligt. Nåja, det är en sanning med modifikation. Det är ändamålsenligt att skapa betingelser för att skaffa föda, bygga bostäder, lära sig läsa, utveckla avancerad teknologi, skriva böcker och skapa musik. Frågan är varför vi inte gör det i större utsträckning. Vi förmår allt detta men förmår samtidigt att ödelägga, mörda och förtrycka.

För 15 miljarder år sedan påbörjades den process som så småningom ledde till liv. Det brukar kallas "Big bang" och ännu vet ju ingen vad som satte igång det. Jag kan fascineras av de oerhört komplexa skeenden som lett fram till liv på Jorden från det att allt satte igång. Det krävdes vissa exakta betingelser för att galaxer skulle bildas, börja rotera och avsätta gasmoln som blev stjärnor och planeter. Vår sol bildades för 5 miljarder år sen och planeten Jorden är något yngre. Jorden är uppbyggd av grundämnen som härrör från stjärnexplosioner i universum. När vissa stjärnor av en viss storlek brunnit ut exploderar de och de grundämnen som bildats vid kärnreaktionerna i stjärnan sprids ut i rymden. Varenda järn- och kolatom i våra kroppar har bildats vid kärnreaktioner i en stjärnas inre. Jo, det är faktiskt så.

Hur liv har uppkommit kan ingen ännu förklara. Nyckeln till liv är reproduktion, det vill säga förökning. DNA kopierar sig självt och avsätter nya celler och nytt liv. Men hur började den processen? När livet väl bildats har det sen tagit 4 miljarder år tills dess att det fanns människor. Den mångfald av liv som utvecklats genom evolutionen är enorm och märkvärdig. Det ömsesidiga beroendet mellan vissa arter undrar man över hur det gått till. Orkidéarten flugblomster, vars blomma liknar en speciell fluga, är helt beroende av denna fluga för att spridas.

För några miljoner år sedan började det som blev människa att ta form i Afrika. För cirka hundratusen år sen gick vår variant av människa ut från Afrika och spred sig i världen. Vi har sen dess utvecklat språk, samhällen och andra färdigheter och seder som gjort att vi nu behärskar världen och hittar på nationsgränser och sammanslutningar som FN och EU.

Det som hänt på 15 miljarder år är fantastisk och ganska egendomlig. Livet är det märkligaste av allt. Min undran är ibland hur vi hanterar denna märkvärdighet. Det är lätt att släcka ett liv och det sker alldeles för ofta. Evolutionens enastående skapelse som tagit så lång tid att utveckla tar det bara en sekund att döda. Det är förfärligt att vi låter det ske.

Årets första arbetsdag och den välbehövliga och avkopplande julledigheten är i stort sett slut. Det är alltid skönt att vara ledig och ibland känns det som om jag är av naturen lat. Jag tror det är nyttigt med lättja då och då. Jag sa en gång till en arbetskamrat när vi pratade om arbete och arbetsvillkor att jag tycker att man ska få vara lat på jobbet. Det kan ju låta märkligt, men egentligen tror jag att det ligger mycket i det. Arbetslivet nuförtiden ställer mycket stora krav på effektivitet. Så stora att det i stort bara finns utrymme för 110 %-igt fungerande människor på arbetsplatserna. Toleransen mot de som av en eller annan anledning inte når upp till dessa effektivitetskriterier är låg. Arbetsgivare anställer knappast medvetet den som har någon skavank. Arbetstempot är pressat och på en arbetsplats är man beroende av att alla länkar i en kedja fungerar perfekt. Om någon sviktar sinkas processen.

Förmodligen är det så att en arbetsplats och dess produktion fungerar bäst om de människor som är inblandade har det bra. Arbetet ska vara utmanande och inspirerande. Ett högt arbetstempo behöver inte leda till negativ stress om arbetet känns meningsfullt och är utvecklande. Att ha det bra på arbetet innebär också att det finns stunder till reflektion och stunder av "lättja". Dessutom måste vi ha arbetsplatser där det finns utrymme för alla sorters människor, även de som faktiskt har någon skavank som inverkar på det vi kallar effektivitet. ´

Med tydliga mål som går att uppnå kan förmodligen de allra flesta bli inspirerade och åstadkomma stordåd. Där effektiviteten klickar skulle jag tro att bristen på kunskap och medvetenhet om en verksamhets själva syfte är det största problemet.

Jag gillar den offentliga sektorn och betraktar den som vår egen, det vill säga "vår" i betydelsen vi som medborgare. Min självklara utgångspunkt är att det offentliga ska vara bäst, allt annat är oacceptabelt. För mig som politiker är medborgarperspektivet därför den enda tänkbara utgångspunkten. Varenda skattekrona ska gagna de som levererar in skatten. Vi kan ha olika uppfattningar om vad som bäst gagnar medborgarna, och därför har vi politiken, men beslut om pengar ska alltid kunna motiveras. Det är därför också vår uppgift som politiker att se till att medborgarperspektivet genomsyrar hela den kommunala förvaltningen. I stora delar är det min uppfattnig att så sker, men det är en diskussion som alltid måste hållas levande. Varenda ställningstagande som påverkar kommuninvånarna på ett eller annat sätt ska kunna motiveras öppet och tåla granskning. Alla som arbetar i en offentlig verksamhet som kommunen ska förstå sitt uppdrag och vara medveten om vem som är uppdragsgivare (och ha möjligheten att vara lat på jobbet ibland). Då tror jag att vi också får en effektiv organisation.