7 april BUN- sammanträde
Idag har barn- och utbildningsnämnden sammanträtt och bland annat beslutat stänga Träne skola. Det sker först efter vårterminen 2010 och inebär att barnen bara behöver byta skola en gång. Det är enligt föräldrarnas önskemål och högst rimligt. BUN:s prognostiserade underskott har minskat från 18 till 13 miljoner. Dessvärre ser skatteintäkterna ut att minska ytterligare så 2010 och de närmaste åren därefter blir ett svåra år.
Frågan om skattehöjning kommer alldeles säkert att diskuteras, men det är ändå ingen riktigt bra lösning att höja kommunalskatten. Det vore bättre att balansera de prognostiserade underskotten med höjningar av statliga skatter som kan tas ut på ett rättvisare sätt. För att staten måste gå in är alldeles självklart, utan sådant stöd blir det mer eller mindre katastrof för välfärden och massarbetslösheten kommer att spridas snabbt till offentliganställda. En sådan utveckling vore djupt olycklig.
Idag har regeringen släppt att 7 miljarder kommer som stöd till kommuner och landsting nästa år. Det innebär cirka 40 miljoner för Kristianstads kommuns del, vilket naturligtvis är välkommet. Man ska dock ha i minnet att det bara är något mer än vad den indexering av statsbidragen som normalt sker skulle ha innburit, men som regeringen slopat för i år och nästa år.
Månag förändringar sker under kommande år som påverkar förskolan och skolan. Dels är det naturligtvis ekonomin som spökar och som gör det nödvändigt att tänka i mer övergripande banor. Dels är det de strukturella bekymren med minskande elevkullar i tonårsåldrarna och demografiska förändringar inom kommunen. Från S- gruppens sida lade vi därför idag ett förslag i nämnden om att anordna en fördjupad medborgardialog om de förändringar som sker i förskolans och skolans värld. Vi måste föra diskussionen brett om vad det innbär att vi har 40 grundskolor i kommunen och många är rätt små. Hur gör vi för att upprätthålla en god kommunal service i hela kommunen men kanske med något färre skolor? Kommunen ser ut som den gör med många bosatta på mindre orter och landsbygd. Det gör att vi behöver många skolor, men kanke annorlunda än idag. Kan vi låta förskoleavdelningarna vara mer flexibla där personalen själv tar ansvar för att kanske utöka barngruppen något om man ser att det är möjligt? Hur gör vi med de högstadieskolor som har minskat antal elever och där det kan bli svårt att upprätthålla ämneskompetens och elevernas valmöjligheter av språk?
Vår utgångspunkt är att det borde vara möjligt att ha en bred dialog om dessa frågor och diskutera prioriteringar í skolans värld och att det finns en vilja att vara med och ta ansvar även för svåra beslut. Vårt föslag kommer att behandlas på nästa nämndssammanträde så vi får se vad majoriteten tycekr i frågan.
Frågan om skattehöjning kommer alldeles säkert att diskuteras, men det är ändå ingen riktigt bra lösning att höja kommunalskatten. Det vore bättre att balansera de prognostiserade underskotten med höjningar av statliga skatter som kan tas ut på ett rättvisare sätt. För att staten måste gå in är alldeles självklart, utan sådant stöd blir det mer eller mindre katastrof för välfärden och massarbetslösheten kommer att spridas snabbt till offentliganställda. En sådan utveckling vore djupt olycklig.
Idag har regeringen släppt att 7 miljarder kommer som stöd till kommuner och landsting nästa år. Det innebär cirka 40 miljoner för Kristianstads kommuns del, vilket naturligtvis är välkommet. Man ska dock ha i minnet att det bara är något mer än vad den indexering av statsbidragen som normalt sker skulle ha innburit, men som regeringen slopat för i år och nästa år.
Månag förändringar sker under kommande år som påverkar förskolan och skolan. Dels är det naturligtvis ekonomin som spökar och som gör det nödvändigt att tänka i mer övergripande banor. Dels är det de strukturella bekymren med minskande elevkullar i tonårsåldrarna och demografiska förändringar inom kommunen. Från S- gruppens sida lade vi därför idag ett förslag i nämnden om att anordna en fördjupad medborgardialog om de förändringar som sker i förskolans och skolans värld. Vi måste föra diskussionen brett om vad det innbär att vi har 40 grundskolor i kommunen och många är rätt små. Hur gör vi för att upprätthålla en god kommunal service i hela kommunen men kanske med något färre skolor? Kommunen ser ut som den gör med många bosatta på mindre orter och landsbygd. Det gör att vi behöver många skolor, men kanke annorlunda än idag. Kan vi låta förskoleavdelningarna vara mer flexibla där personalen själv tar ansvar för att kanske utöka barngruppen något om man ser att det är möjligt? Hur gör vi med de högstadieskolor som har minskat antal elever och där det kan bli svårt att upprätthålla ämneskompetens och elevernas valmöjligheter av språk?
Vår utgångspunkt är att det borde vara möjligt att ha en bred dialog om dessa frågor och diskutera prioriteringar í skolans värld och att det finns en vilja att vara med och ta ansvar även för svåra beslut. Vårt föslag kommer att behandlas på nästa nämndssammanträde så vi får se vad majoriteten tycekr i frågan.
Kommentarer
Trackback
