anderstell

Årets första arbetsdag och den välbehövliga och avkopplande julledigheten är i stort sett slut. Det är alltid skönt att vara ledig och ibland känns det som om jag är av naturen lat. Jag tror det är nyttigt med lättja då och då. Jag sa en gång till en arbetskamrat när vi pratade om arbete och arbetsvillkor att jag tycker att man ska få vara lat på jobbet. Det kan ju låta märkligt, men egentligen tror jag att det ligger mycket i det. Arbetslivet nuförtiden ställer mycket stora krav på effektivitet. Så stora att det i stort bara finns utrymme för 110 %-igt fungerande människor på arbetsplatserna. Toleransen mot de som av en eller annan anledning inte når upp till dessa effektivitetskriterier är låg. Arbetsgivare anställer knappast medvetet den som har någon skavank. Arbetstempot är pressat och på en arbetsplats är man beroende av att alla länkar i en kedja fungerar perfekt. Om någon sviktar sinkas processen.

Förmodligen är det så att en arbetsplats och dess produktion fungerar bäst om de människor som är inblandade har det bra. Arbetet ska vara utmanande och inspirerande. Ett högt arbetstempo behöver inte leda till negativ stress om arbetet känns meningsfullt och är utvecklande. Att ha det bra på arbetet innebär också att det finns stunder till reflektion och stunder av "lättja". Dessutom måste vi ha arbetsplatser där det finns utrymme för alla sorters människor, även de som faktiskt har någon skavank som inverkar på det vi kallar effektivitet. ´

Med tydliga mål som går att uppnå kan förmodligen de allra flesta bli inspirerade och åstadkomma stordåd. Där effektiviteten klickar skulle jag tro att bristen på kunskap och medvetenhet om en verksamhets själva syfte är det största problemet.

Jag gillar den offentliga sektorn och betraktar den som vår egen, det vill säga "vår" i betydelsen vi som medborgare. Min självklara utgångspunkt är att det offentliga ska vara bäst, allt annat är oacceptabelt. För mig som politiker är medborgarperspektivet därför den enda tänkbara utgångspunkten. Varenda skattekrona ska gagna de som levererar in skatten. Vi kan ha olika uppfattningar om vad som bäst gagnar medborgarna, och därför har vi politiken, men beslut om pengar ska alltid kunna motiveras. Det är därför också vår uppgift som politiker att se till att medborgarperspektivet genomsyrar hela den kommunala förvaltningen. I stora delar är det min uppfattnig att så sker, men det är en diskussion som alltid måste hållas levande. Varenda ställningstagande som påverkar kommuninvånarna på ett eller annat sätt ska kunna motiveras öppet och tåla granskning. Alla som arbetar i en offentlig verksamhet som kommunen ska förstå sitt uppdrag och vara medveten om vem som är uppdragsgivare (och ha möjligheten att vara lat på jobbet ibland). Då tror jag att vi också får en effektiv organisation.