anderstell

En vacker vinterdag som den här fördunklas av det som händer i Gaza just nu. Det är en tragedi, en dubbel tragedi. En tragedi som drabbar både det judiska folket och palestinierna.

Den israeliske författaren Amos Oz ger i sin bok "En berättelse om kärlek och mörker" bakgrunden till att hans föräldrar en gång emigrerade till det dåvarande Palestina. Det Palestina som var en del av det brittiska imperiet och som under 1900- talets första decennier fick en kraftigt ökande judisk invandring. Drömmen om det judiska hemlandet växte sig under den sionistiska ideologin kombinerat med den ökande antisemitismen, allt starkare. Många emigrerade dit mot sin egentliga vilja. Judar i Europa var en del av den europeiska kulturtraditionen och såg sig ofta själva som i första hand europeer. Många vägrade acceptera den tilltagande hetsen mot judar och de som valde att stanna kvar, i till exempel Vilnius där en farbror till Amos Oz levde med sin familj, mördades senare.

Tragedin för det judiska folket är enorm och vi som lever nu får aldrig glömma den. I Tyskland tar man ett berättigat stort ansvar för minnet av förintelsen. För den som reser till Berlin vill jag gärna rekommendera ett besök vid minnesplatsen över förintelsens offer. Den ligger alldeles nära Brandenburger Tor.

Man kan diskutera frågan om den judiska staten Israel, men det är inte särskilt fruktbart. Staten Israel finns sedan 1948, som en konskevens av den sionistiska drömmen om ett judiskt hemland, påverkat av förintelsen och som följdes av ett FN- beslut.

Tragedin idag handlar om hur de förtryckta blivit förtryckare. I Gaza bor 1,4 miljoner människor på en yta som ungefär en tredjedel av Öland. Människorna där kan betraktas som inspärrade och gränsen kontrolleras av Isarel. De inspärrade blir allt mer desperata. De har ingenting att förlora. Det lilla hopp som kanske återstår ställs till de som förmår formulera något motstånd och motståndet har blivit allt mer religiöst färgat. Fanatismen tilltar hos dem som inte längre har något hopp.

Nu rullar de israeliska stridsvagnarna i Gaza. Att på detta lilla område skilja miltitära mål från civila är naturligtvis omöjligt. En norsk läkare sa på radio idag att detta är det värsta han varit med om, trots sina erfarenheter från bland annat Afganistan. Han liknar det som händer nu med en massaker.

Det här är inte en fråga bara för Israel. När hopplösheten brer ut sig i Gaza och fundamentalismen tilltar blir det ett hot mot hela världen. Det skapar grogrund för terror grundad på fundamentalism. Vi riskerar att få ökande klyftor mellan den muslimska världen och Europa/USA.  Nu, när vi behöver något helt annat. Nu när vi behöver dialog för ökad förståelse. Min gissning är att den dialogen är svår att föra så länge situationen är som den är i Israel och Palestina. Därför måste världssamfundet under ledning av FN aktivt se till så att våldet får ett slut och att se till så att de båda staterna Israel och Palestina får reella möjligheter att existera sida vid sida under trygga och säkra former. Världen måste inse att dessa båda stater kan inte hantera detta själva.