6 juli 9
9.
Sent.
"Hur i helvete kunde du vara så jävla dum att du skickade ett mail? Och dessutom till fel adress."
"Jag fick ju inte tag på dig. Jag hade försökt att få tag i dig flera dagar. Du svarade inte på telefon och du har förbjudit mig att söka dig hemma. "
"Du ska inte söka mig på vare sig telefon eller skicka mail. Du vet precis hur du ska ta kontakt."
"Jo, visst vet jag det, men det blev akut. Gubben sprang själv. Men nu löste det sig i alla fall."
"Ja, men dina jävla klanterier gjorde att vi fick vänta några månader med allt vad det kunde inneburit. Nu kunde kamraterna i Stockholm lugna ner honom ett tag, men fan vet när han skulle börja leka på egen hand igen."
"Men lugna ner dig nu. Det rullar på igen. Ingen skada skedd."
"Jag bara undrar om den där jävla kommunistarkitekten har fattat något. Tycker att han har glott lite konstigt på mig den sista tiden."
"Vill du att jag ska känna på honom?"
"Nej, för helvete. Jag ska fundera. Vill helst vara helt förvissad om att han inte begripit något."
"Visst, men säg bara till om du behöver någon hjälp. Du vet att vi har kompetenta pojkar som längtar efter att få göra nytta."
"Kompetenta! Jo, du. En del nytta kan de säkert göra, men det är aphjärnor som går på ordergivning, det räcker inte med dom, det räcker inte med att skrämma skiten ur folk. Vi behöver folk av lite annan kaliber också. Och dom saknar vi ännu. Förresten kan vi inte hantera sådant här själva. Ska något göras här måste vi hämta folk till det utifrån. Det får inte finnas något som kan knyta mig till skitgörat här. Ingen jävla låtsasagent ska kunna rota fram något om mig."
