1 sept Gustaf Hellströmskolan
Under tiden vi diskuterat skolorna i östra delarna av Kristianstad, i barn- och utbildningsnämnden och i S- gruppen i BUN, har Gustaf Hellströmskolan hela tiden varit en av de viktiga frågorna vi kommit tillbaka till. I det ursprungliga förslaget som barn- och utbildningsförvaltningen tog fram föreslogs att GH skulle stängas. Skälen är att skolan är segregerad med få barn med svenska som modersmål. Ur den aspekten var förslaget begripligt.
I S- gruppen i BUN diskuterade vi den här frågan rätt mycket och ingående. Vi kom fram till att vi vill att skolan ska vara kvar, att det behövs en skola på området och att den ligger nära och bra till för alla dem som bor där. Men vi insåg naturligtvis också problemen och förstod att något måste göras.
En dag i vintras träffade vi i S- gruppen cirka femton föräldrar, samtliga med invandrarbakgrund och boende på Österäng. Alla redovisade bekymren med en segregerad skola och några hade av det skälet sökt till andra skolor för sina barns räkning. Trots de bekymmer man redovisade och trots att några valt andra skolor var man ändå överens om att man vill ha en skola på Österäng, men en skola som ser annorlunda ut.
I den fortsatta diskussionen har på initiativ från friskolevärlden frågan om det skulle vara intressant att låta en friskola ta över GH.
Det här var en ny vändning för oss i S- gruppen. Vi är överens om att vi vill ha skolan kvar och vi är överens om att det behövs utvecklingsinsatser som bygger en ny och attraktiv skola. På försommaren stod sen klart att av 44 barn i upptagningsområdet var det bara 7 barn vars föräldrar valde GH, av de barn som skulle börja skolan nu i höst. Med den utvecklingen blev det rätt klart för oss, skulle skolan avveckla sig själv inom några år.
Efter diskussion i S- gruppen, med alla de ovan redovisade variablerna, bestämde vi oss för att acceptera att skolan blir en friskola. Det är ett ovanligt och måhända drastiskt ställningstagande. Men vi tror att det nu är nödvändigt för att pröva något nytt och drastiskt för att ge skolan en ny chans.
Det är alltid enkelt att hamna i dystra problembeskrivningar. Det är vare sig GH eller någon annan skola förtjänta av. Jag blev därför väldigt glad när jag läste tidningsartikeln i Kristianstadsbladet idag om de två systrarna som trivs utmärkt på sin skola, GH, och absolut vill ha den kvar. Och så är det naturligtvis. Det finns aldrig några enkla sanningar och barnen har det bra på GH.
Hej Anders
Frågan du tar upp är komplex och det finns ingen enkel lösning. Jag har bara svårt att förstå på vilket sätt en friskola skulle lösa problemet med att föräldrar på Österäng - både de som bor i flerfamiljshusen och de som bor i radhus- och villaområdet - väljer bort en närbelägen skola med alla möjligheter (mina barn gick där på 70-talet då dock dagens problem inte existerade). Borde inte ni i BUN kunna satsa resurser som gör GH till en mönsterskola med ett mångfaldstänk som ledstjärna, kanske med någon/några intressanta profilinriktningar. Jag håller med flickorna i dagens Ksd-blad och deras pappa och det måste finnas fler föräldrar och barn på Österäng som delar denna uppfattning. Sedan undrar jag hur kopplingen till Kulltorpsskolan är, vilka möjligheter finns att koppla dessa skolor så man kan få mångfald i klasserna - både invandrarbarn och barn med svenska som modersmål? Ska vi lösa segregationsproblemen som ökar i samhället krävs politisk handlingskraft, både i form av attitydpåverkande insatser men också i form av strukturella insatser av olika slag vilket jag förstår förvaltningen arbetar med. Föräldrar måste inse att deras barn tjänar på mångfald - dock måste resurser satsas så att alla barn utvecklas på sina villkor.
Hälsningar
Jan
Hej Anders
Frågan du tar upp är komplex och det finns ingen enkel lösning. Jag har bara svårt att förstå på vilket sätt en friskola skulle lösa problemet med att föräldrar på Österäng - både de som bor i flerfamiljshusen och de som bor i radhus- och villaområdet - väljer bort en närbelägen skola med alla möjligheter (mina barn gick där på 70-talet då dock dagens problem inte existerade). Borde inte ni i BUN kunna satsa resurser som gör GH till en mönsterskola med ett mångfaldstänk som ledstjärna, kanske med någon/några intressanta profilinriktningar. Jag håller med flickorna i dagens Ksd-blad och deras pappa och det måste finnas fler föräldrar och barn på Österäng som delar denna uppfattning. Sedan undrar jag hur kopplingen till Kulltorpsskolan är, vilka möjligheter finns att koppla dessa skolor så man kan få mångfald i klasserna - både invandrarbarn och barn med svenska som modersmål? Ska vi lösa segregationsproblemen som ökar i samhället krävs politisk handlingskraft, både i form av attitydpåverkande insatser men också i form av strukturella insatser av olika slag vilket jag förstår förvaltningen arbetar med. Föräldrar måste inse att deras barn tjänar på mångfald - dock måste resurser satsas så att alla barn utvecklas på sina villkor.
Hälsningar
Jan
