22 sept Höstdagjämning
Idag är det höstdagjämning och vi går obevekligen mot kortare dagar. Kvällens möte med KS- gruppen slutade för någon timme sen och ett tjugotal ärenden har betats av inför morgondagens sammanträde med kommunstyrelsen. Dagen i övrigt har varit innehållsrik med en heldags utvärdering med barn- och utbildningsnämnden, ett möte förlagt till Furuboda. Det var bra genomgångar, först med en överblick över helheten och sen uppdelat på skolområdena. Respektive områdes kontaktpolitiker har fått ta del av och diskuterat skolområdenas resultat vad gäller nationella prov, betyg, enkät ocm trygghet och trivsel och ekonomi.
För första gången har det genomförts nationella prov i årskurs tre, så där finns inget tidigare resultat att jämföra med. Man kan alltid diskutera nationella prov i de lägre åldrarna och jag tycker det är OK med de här proven om de används för att se till så att alla barn i hela landet får en likvärdig utbildning. Det är det som är provens främsta värde. Som underlag för andra bedömningar, som betyg i de högre årskursena, utgör de ett underlag bland flera andra. Då finns det andra komponenter man också måste väga in, som resultat på andra prover, uppsatsskrivningar, hur man muntligen kan redovisa sina kunskaper som kan ge en större helhetssyn på en individ än vad bara ett nationellt prov gör.
Generellt går det inte att se någon påtaglig förändring över de senaste åren, när det gäller resultat. Det är ganska stora skillnader mellan olika skolor. Man pekar på att de så kallade läslagen troligen har positiva effekter när det gäller läsinlärningen för åttaåringar som behöver lite mer stöd. Läslagen arbetar med att ge ett koncenterat, individuellt stöd under tio veckor, som också inkluderar en överenskommelse med familjerna om lästräning. Jag tror själv att det här kan vara ett väldigt bra stöd och som kan leda till att barn som har det lite knepigt att komma igång med läsningen får precis den skjuts de behöver för att få ordning på sin läsning.
Det blev en kort diskussion om grundbidrag och tilläggsanslag när lite siffror inför BUN:s internbudget, som ska tas i mitten av oktober. Skolpengen, det vill säga grundbidraget, är lika för alla elever, både de i kommunala skolor och i friskolor. Något annat är egentligen inte tillåtet. Därutöver finns ett tilläggsanslag som fördelas efter behov och som bygger på parametrarna föräldrars utbildning och födelseland. Hälften av tilläggsanslaget fördelas så. Andra hälften av tillägget fördelas efter antalet elever i skolområdena och går alltså ut som ett generellt tillägg med utgångspunkt från antagandet att det finns ungefär lika stor andel elever i varje område som har behov av stöd av andra skäl, till exempel olika funktionshinder. Nu har det tillkommit restriktioner för hur tilläggsanslaget får användas som evnetuellt kan hota det, åtminstone delvis. Detta har jag svårt att acceptera. Varje anständigt fördelningssystem måste ha en rejäl ingrediens av att fördela efter behov. För oss socialdemokrater i barn- och utbildningsnämnden blir det här en mycket viktig fråga att bevaka.
För första gången har det genomförts nationella prov i årskurs tre, så där finns inget tidigare resultat att jämföra med. Man kan alltid diskutera nationella prov i de lägre åldrarna och jag tycker det är OK med de här proven om de används för att se till så att alla barn i hela landet får en likvärdig utbildning. Det är det som är provens främsta värde. Som underlag för andra bedömningar, som betyg i de högre årskursena, utgör de ett underlag bland flera andra. Då finns det andra komponenter man också måste väga in, som resultat på andra prover, uppsatsskrivningar, hur man muntligen kan redovisa sina kunskaper som kan ge en större helhetssyn på en individ än vad bara ett nationellt prov gör.
Generellt går det inte att se någon påtaglig förändring över de senaste åren, när det gäller resultat. Det är ganska stora skillnader mellan olika skolor. Man pekar på att de så kallade läslagen troligen har positiva effekter när det gäller läsinlärningen för åttaåringar som behöver lite mer stöd. Läslagen arbetar med att ge ett koncenterat, individuellt stöd under tio veckor, som också inkluderar en överenskommelse med familjerna om lästräning. Jag tror själv att det här kan vara ett väldigt bra stöd och som kan leda till att barn som har det lite knepigt att komma igång med läsningen får precis den skjuts de behöver för att få ordning på sin läsning.
Det blev en kort diskussion om grundbidrag och tilläggsanslag när lite siffror inför BUN:s internbudget, som ska tas i mitten av oktober. Skolpengen, det vill säga grundbidraget, är lika för alla elever, både de i kommunala skolor och i friskolor. Något annat är egentligen inte tillåtet. Därutöver finns ett tilläggsanslag som fördelas efter behov och som bygger på parametrarna föräldrars utbildning och födelseland. Hälften av tilläggsanslaget fördelas så. Andra hälften av tillägget fördelas efter antalet elever i skolområdena och går alltså ut som ett generellt tillägg med utgångspunkt från antagandet att det finns ungefär lika stor andel elever i varje område som har behov av stöd av andra skäl, till exempel olika funktionshinder. Nu har det tillkommit restriktioner för hur tilläggsanslaget får användas som evnetuellt kan hota det, åtminstone delvis. Detta har jag svårt att acceptera. Varje anständigt fördelningssystem måste ha en rejäl ingrediens av att fördela efter behov. För oss socialdemokrater i barn- och utbildningsnämnden blir det här en mycket viktig fråga att bevaka.
Kommentarer
Trackback
