15 aug Historierevisionen fortsätter
Igår kommenterade jag den pågående historierevisionen på Kristianstadsbladets ledarsida. Då handlade det om den fantstiska utvecklingen fram till 1920, som tog slut när socialdemokartin blev den vikitigaste politiska kraften i Sverige. Idag handlar det om rösträtten. Jag måste erkänna att det är med vämjelse jag tar del av Timbrohögerns historierevision. I dagens text framställs liberaler och socialdemokrater som att de närmast motarbetade den allmänna rösträttens införande, medan högern på ett ansvarsfullt sätt arbetade för den!
Idag är allt möjligt och ordet och tanken ska vara fri. Även ljugande om historien är tillåtet och ska naturligtvis vara det. Men det är ändå märkligt att få det att framstå som om högern verkade för den allmänna rösträtten. Sant är att de under de politiska och samhälleliga förändringar som ägde rum under slutet av 1800- talet och början av 1900- talet tvingades till reträtter, men utan politisk kamp från liberaler och socialdemokrater hade det inte skett. Kan det som nu framförs vara början till även en liberal omskrivning av historien?
Det ansvarsfulla införandet av rösträtten som Timbrohögern påstår högern stod för innebar att min farmors farfar, Adolf Fredrik Kjellgren, i 1908 års riksdagsval hade 4 röster medan fabrikören på orten där han bodde, John Fröberg, hade 40 röster, enligt den vid den tidpunkten gällande 40- gradiga röstskalan. Farbrikörens inflytande var alltså tio gånger större än min farmors farfars. Jag är inte alls förvånad att dagens Timbrohöger anser att det var ansvarsfullt att fabriksägare hade tio gånger större tyngd i ett allmännt val än vad en arbetare hade. Och ändå var inte min farmors farfar den som hade minst röster. För övrigt var min farmors farfar en klok och ansvarstagande person, en skicklig snickare, som förmodligen hade samma ansvarskänsla som fabrikör John Fröberg.
Jag tycker den här historierevisionen är obehaglig.
Apropå något helt annat så har jag för mig att jag läste stora rubriker i början av den här månaden om att ett fantastiskt högtryck skulle parkera här hela augusti månad. Det stämmer i alla fall inte idag. Det får bli innesittande och läsning av Håkan Nessers nya bok "Maskarna på Carmine street". En trivsam syssla, det också.
Idag är allt möjligt och ordet och tanken ska vara fri. Även ljugande om historien är tillåtet och ska naturligtvis vara det. Men det är ändå märkligt att få det att framstå som om högern verkade för den allmänna rösträtten. Sant är att de under de politiska och samhälleliga förändringar som ägde rum under slutet av 1800- talet och början av 1900- talet tvingades till reträtter, men utan politisk kamp från liberaler och socialdemokrater hade det inte skett. Kan det som nu framförs vara början till även en liberal omskrivning av historien?
Det ansvarsfulla införandet av rösträtten som Timbrohögern påstår högern stod för innebar att min farmors farfar, Adolf Fredrik Kjellgren, i 1908 års riksdagsval hade 4 röster medan fabrikören på orten där han bodde, John Fröberg, hade 40 röster, enligt den vid den tidpunkten gällande 40- gradiga röstskalan. Farbrikörens inflytande var alltså tio gånger större än min farmors farfars. Jag är inte alls förvånad att dagens Timbrohöger anser att det var ansvarsfullt att fabriksägare hade tio gånger större tyngd i ett allmännt val än vad en arbetare hade. Och ändå var inte min farmors farfar den som hade minst röster. För övrigt var min farmors farfar en klok och ansvarstagande person, en skicklig snickare, som förmodligen hade samma ansvarskänsla som fabrikör John Fröberg.
Jag tycker den här historierevisionen är obehaglig.
Apropå något helt annat så har jag för mig att jag läste stora rubriker i början av den här månaden om att ett fantastiskt högtryck skulle parkera här hela augusti månad. Det stämmer i alla fall inte idag. Det får bli innesittande och läsning av Håkan Nessers nya bok "Maskarna på Carmine street". En trivsam syssla, det också.
Kommentarer
Trackback
