anderstell

Diskussionen är stundtaals nästan hätsk nu inom socialdemokratin, där  frågan om hur vi ska vinna stockholmarna på något sätt blivit huvudfråga. Jag såg i dagens Aftonbladet att S i Stockholm i en opinionsundersökning ligger på cirka 20%. Moderaterna ligger på 33%. Självklart måste vi vinna stockholmarna annars vinner vi sannolikt inte valet.

Vad är då lösningen? Ja, den har naturligtvis inte jag, men jag tror det är en fråga vi måste bli mycket bättre på att hantera. Socialdemokraterna brukar anses var myckety kapabla på att hitta kollektiva lösningar, något som kan vara en väldig styrka och har varit så historiskt, men också något som används emot oss och det görs, tycker jag, i en allt större utsträckning. Jag skulle nog drista mig att säga att vi själva är så pass fångade i detta "paradigm" att vi ibland har svårt att se andra möjliga vägar till lösningar. Det här ställs nu på sin spets i Stockholm där socialdemokrater i en debattartikel i DN. Så här skriver de bland annat:

 "Utöver en förändring av en rad sakpolitiska frågor behöver vårt parti också ändra förhållningssätt och framtoning. Vi ska vara ett parti som gör det möjligt för människor att förverkliga sina bästa stämningars längtan. Då måste vi, förutom det givna att vara det parti som solidariskt står upp för jämlika livschanser och valmöjligheter för alla, också vara partiet som bejakar drömmar, framgång och utveckling."

Detta har väckt reaktioner. Jag tycker inte det är välformulerat, men jag menar att det de tar upp ändå innehåller något väsentligt. Det vi inte tycks klara av är att tala om att det inte finns någon motsättning mellan solidaritet och individualitet. Solidariteten och de gemensamma lösningarna syftar ju till att möjliggöra alla, verkligen alla, människors frihet. Debattartikeln andas något annat än solidaritet, även om ordet används.

Solidariteten och de gemensamma lösningarna är själva grundförutsättningen för alla människors individualitet och växande. Det betyder inte att allt ska ske med kollektiva lösningar, utan det att kollektiva lösningar är metoder för att nå ett mål, målet om alla människors frihet. Frihet är i högst grad friheten att få växa som människa. Men en människas frihet får heller aldrig inkräkta på en annan människas rätt till frihet.

Vi behöver prata mer om frihet. Men inte som en motsättning mot solidaritet och gemensamt ansvar. Det hänger ihop. Kan vi tydliggöra det här kan vi vinna människor i hela Sverige, också i Stockholm.

Nedanstående text, som är en översättning av "Bandiera Rossa", gjord av Lars Forsell, berättar om det här väldigt bra, tycker jag.

"Kom med förtrampade gå med förtyckta
vi går mot frihet vi går mot lycka.
Slå ner dom mäktiga
slå ner dom rika
för alla lika är världen till.

Röda är fanorna och rött vårt blod
vi vill en värld som är för alla god.
Socialismen ger dig mod min vän,
socialismen går mot friheten.

Kom med förtrampade gå med förtryckta
socialismen den för till lycka.
Kom med förtrampade
och slåss för livet
och kamp för frihet
är också din,
kasta din boja av och kom min vän.
Socialismen bär till friheten
krossa förtyckarna som världen styr
röda mot svarta molnen dagen gryr.

Kom med förtrampade
gå med förtryckta
vi går mot frihet
vi går mot lycka
hör hur det dånar i rättens krater,
gå med kamrater det är rätten stat.

Röda är fanorna och rött vårt blod,
vi vill en värld som är för alla god.
Socialismen är god min vän,
socialismen går mot friheten."