23 juli 26

26.


"Ja, det är Olle."

"Hej Olle, det är Pia. Hur är det? Mycket att göra?"

"Hej Pia, roligt att höra din röst, det var ett tag sen. Jodå, jag har väl rätt mycket att göra, men jag tycker ju att det är intressant så det är inget jag tyngs av direkt. Och själv då? Är det bra med er? Och Edit? Du visar väl bilder på mig så att hon känner igen mig när vi träffas?"

"Ja, jag vet ju att du trivs med det du gör även om det verkar väl krångligt för min del. Ja, jag visar bilder på dig för Edit. Men du! Jag och Edit tänker åka och hälsa på pappa i helgen. Peter ska på en kurs så jag tänkte att jag och Edit skulle göra en liten utflykt. Vi tar tåget på fredagsförmiddag. Jag har precis pratat med pappa om det och han lät riktigt glad, faktiskt. Jag är konstant orolig för honom annars. Det finns alltid något ledsamt och dystert över honom, tycker jag. Jag vet inte om han någonsin kommer över att mamma dog?"

"Jo, jag vet. Det är alltid något sorgset över honom. Sen är ju han alltid bekymrad för oss också. Det är ju ledsamt att han inte kan ta sig vidare. Men jag har så förbaskat svårt att prata med honom om det där. Du är nog bättre på det. Jag brukar slå honom en signal någon gång ibland. Och han ringer ibland också. För bara några år sen ville han bjuda mig på lunch emellanåt, men det händer nästan aldrig att han hör av sig om det nu för tiden. Borde kanske höra av mig lite oftare själv."

"Det är klart att vi måste prata med honom ibland och träffa honom också, men egentligen behöver vi inte ha något dåligt samvete för hans skull, varken du eller jag. Men nu frågade jag honom om han visste hur du har det till helgen och om vi kan träffas, du och jag och pappa. Och så Edit förstås, så han hör nog av sig till dig, skulle jag tro. Jag hoppas du kan på lördag, jag tycker det är så länge sen vi sågs. Jag tänkte vi kunde försöka höra lite hur det är med honom. Vet du, ibland tror jag inte han är riktigt frisk när jag pratar med honom. Det låter så bottenmörkt, även om jag tror han försöker verka glad när jag ringer, så hörs det ändå på honom att det är något som är fel. Undrar om han trivs på jobbet egentligen? Han har ju alltid gjort det förut, som jag trott i alla fall."

"Jag vet inte hur han har det egentligen, på jobbet alltså. Han är ju en sådan där som det är lätt att komma överens med. Gillar inte att bråka med folk, är diplomatisk och så. Men jag tror att han anses som rätt kunnig på sitt område. Det är nog inte så ofta nu för tiden, men förr var han ofta iväg och föreläste på olika konferenser och kurser och så. Jag har fått en känsla av att han inte trivs med han som är ordförande i kommunstyrelsen nu, någon gång har han antytt det. Det är den där moderaten Bengt Gudmarsson, rätt lika namn förresten, men det är en så´n här renlärig ideolog på högerkanten och det tror jag pappa har svårt för. Han har väl jobbat med borgerliga politiker förr utan att det varit några problem, men dom är nog annorlunda nu. Och du vet pappa har ju alltid prisat den offentliga sektorn och demokratin och så. Men det har nog inte bara med jobbet att göra. Att han blivit mer dyster alltså. Jag har ju märkt att han pratar om mamma på ett annat sätt igen. Ett tag verkade det som om han på något sätt sörjt färdigt och kunde prata om mamma och bli glad. Nu blir han mest ledsen när han pratar om henne, verkar det som. Men vi kan väl försöka höra lite med honom. Jag kan komma på lördag, jag är hemma i helgen och ska ändå inte göra något särskilt. Hade tänkt att läsa in en del material inför besöket i CERN i Schweiz i maj. Det är massor att ta in och jag vill vara väl förberedd när jag åker dit. Jag fattar det knappt själv att jag ska få åka dit. Men det är tack vare professorn som är min handledare, som jag kan få åka med. Men jag hinner läsa en del i helgen i alla fall. Det ska bli jätteskoj och träffa dig och så Edit förstås."

"Jättebra att du kan komma hem till pappa på lördag. Han hör säkert av sig när som helst själv om det, men jag ville ändå prata lite med dig innan vi träffas. Ha det så bra så ses vi på lördag!"

"Ha det så bra själv. Och hälsa Peter också. Det var längesen jag träffade honom också. Får nog åka upp till er en helg framöver. Men jag hinner nog inte innan CERN. Men sen hör jag av mig. Då ses vi på lördag. Hejdå Pia!"

"Det ska bli roligt att komma hem till helgen! Ha det bra till dess. Hejdå!"




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0